Igår hände något märkligt. Jag var nära att förvandlas till en ledsen mullvad. Det kan låta konstigt men så är det. Man ser sällan mullvadar. Heter det förresten mullvadar? Det måste det väl göra. Ok, för säkerhets skull; man ser sällan en mullvad. De lever mest under jorden. Så är det. Och jag var nära att tvingas gå under jorden. Ledsen dessutom. Som tur var räddades jag av en person som slog in paket. Man skulle lätt kunna tro att det var en jultomte eller tomtenisse som jobbade senare än vanligt eller som var ute i väldigt god tid. Men så var det inte. Jag blev i alla fall räddad. Sen blev jag väldigt trött men kunde ändå inte sova.
Det finns en man i Thailand som jag borde träffa. Enligt uppgift har han inte sovit på många, många år. Jag vet inte om det stämmer. Vi borde träffas och skaka hand. Prata om mullvadar och annat. Troligen pratar han varken svenska eller engelska så vi kan nog prata om vad som helst.
Idag fick jag höra något mycket märkligt. En kund, och god vän, blev kallad till ett möte med sin chef. Sin chef från Paris som kom till Arlanda. De möttes på flygplatsen. De pratar om ditten och datten och plötsligt säger chefen; "jag skall bara gå på toaletten". Sen kommer han tillbaka tillsammans med den europeiske personalchefen! Kanske hittade han honom på toaletten. De säger till min kund och vän att hans jobb inte längre finns kvar. Han kan gå hem nu och vara ledig. Så nu jobbar han inte längre. Så om er chef plötsligt går på toaletten, pass upp. Snart har ni inget jobb kvar. Jag träffar min vän imorgon. Jag skall säga till honom att han skall vara glad att han slipper jobba. Nu kan han göra andra saker istället. Han kommer att förstå. Idag är han mest chockad. Jag kan förstå honom.
Idag har jag nästan bott hos en kund. Jag tillbringade eftermiddagen hos dem i lite olika möten. Däremellan belamrade jag ett av deras konferensrum. Det kändes bra. Jag kände mig lite märkvärdig. Och nästan som anställd. En av 175 000 anställda i världen på detta bolag. En av 1 100 anställda i Sverige på detta bolag.
Det har varit en bra dag. Men jag har missat två viktiga samtal. Attans också! Det var två mycket viktiga samtal. Från samma person. Jag får försöka få tag på den personen. Kanske kan den personen hjälpa mig att inte återigen behöva vara rädd att bli en mullvad.
Jag hoppas det. Vem vill vara en mullvad?
Min thailändske vän som aldrig sover - vad skall jag säga till dig? Godnatt känns helt fel. Jag säger ingenting. Imorgon, en viktig lunch. En lunch som borde varit middag. Och imorgon en middag med en sviken vän. En vän som slipper jobba.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)

Inga kommentarer:
Skicka en kommentar