Den ultimata inkompetensen

Jag tänker inte beskriva i ord. Det finns ändå inga kombinationer av ord som räcker till. Men lita på mig. Jag har idag mött den ultimata inkompetensen! Måste omedelbart sluta upp med att förbarma mig över inkompetenta pissnollor! Oj, förlåt! Jag skulle ju inte försöka mig på att beskriva i ord. Det handlar om en jobbgrej. Och nu behöver jag hjälp. Jag har fjäskat med en som kan hjälpa mig. Eller fjäskat och fjäskat, det vore en överdrift att säga. Jag har bett om hjälp, helt enkelt. Av en som har både bredden och djupet. Som kan hjälpa mig men kanske inte hinner. Jag skulle kunna hjälpa mig själv. Jag har både intresset och kompetensen själv. Faktiskt. Men jag vill inte. Jag har tyckt att den som jobbar med REKLAM och KOMMUNIKATION dagarna i ända skall väl för fasen kunna göra jobbet bättre än jag! Är det för mycket begärt?

Jag har nu anlitat denna person i många år, av gammal vana, av snålhet och av förbarmande. Det är nämligen inte så många andra som anlitar honom. Konstigt. Han är ju så billig. Men idag har allt förändrats. Även om jag i framtiden får pengar för att anlita honom så blir svaret NEJ, NEJ och NEJ!

Puuh. Nu är det ur världen. Deadline är ju ändå inte förrän på måndag eller i bästa fall tisdag så tiden finns ju - inte! Och den som kan hjälpa mig är upptagen både i morgon och på söndag med annat jobb. Det här blir spännande. Som vanligt kommer det att lösa sig. Slutet gott allting gott!

Jag har fått en komplimang idag också. Den lyder: "Du är inte dum i huvudet och du är inte en idiot". Tack. Sådana ord värmer i alla lägen :-)

I Davids rum surrar och bubblar nu ett akvarium med blå sand. Riktigt coolt faktiskt. Om max en vecka kommer där att simma små fiskar också. Vem vet, kanske blir det en bild så småningom. Jag är inte så mycket för bilder som ni märker. Jag talar hellre i ord än i bilder. Om det inte gäller klockor vill säga. Då säger en bild mer än tusen ord.

Min armbåge är ännu inte frisk nog att delta i tennismatcher. Inte i tennisträning heller. På måndag, om jag inte är radikalt bättre, blir det nog ett besök hos doktorn. Eller om jag skall anlita reklammannen för detta istället? Kanske är han bätte på armbågar än på säljande budskap i tryck. Motsatsen är otänkbar.

Malte har slutat "tutta" nu. Gissa om han vaknar varje natt mellan halv tre och tre? Rätt. Gissa om han är nöjd trots att han inte får tutte? FEL! Han är väldigt missnöjd. Snart kommer han att kunna gå. Då tror jag han glömmer allt vad tuttar heter. Själv är jag ganska övertygad om att intresset för tuttar återuppstår. Förr eller senare. Detta är empiriskt bevisat.

Godnatt Malte! Godnatt nu arbetslöse reklammakare!