Jag har målat med vattenbaserad färg idag. Ändå måste jag ha blivit drogad på något vis. I alla fall förvirrad av någon anledning.
Jag skrev tidigare, i två inlägg till och med, att jag tycker ankungar är så söta. Det är de absolut. Men jag menade inte ankunge! Jag menade gåsunge. Förlåt älskade gåsunge!
Ni kanske inte tycker det är så viktigt och att skillnaden är liten men för mig är detta mycket viktigt!
Det är jättestor skillnad på anka och gås. Inte för att jag vetenskapligt vet skillnaden men jag letade lite på nätet och fann t ex att:
"Språkforskare menar att ordet gås kan vara upp till 5000 år gammalt och detta visar på att människan och gåsen har en lång historia tillsammans"
Jag fann också att:
Gäss har ett snattrande läte och även ljudliga trumpetstötsliknande rop"
Trots detta, för jag håller med om att en gås kan låta ganska mycket, (jag tycker det är charmigt) en gåsunge kan vara väldigt smart. Det vet jag. Kanske inte lika smart som jag förstås men inte väldigt långt ifrån. Söt är den i alla fall. Sötare än ankungen som ändå är väldigt söt.
I min jakt på den vetenskapliga skillnaden mellan gås och anka fann jag även följande intressanta information om just ankan:
"Hannen kallas andrake, drake, andrik eller ankbonde, honan oftast bara anka och ungarna ankungar eller ällingar"
Drake? Det var lite häftigt. En han-anka kan kallas för drake! Riktigt coolt faktiskt. Och ankbonde! Hmm...undrar vem som kommit på detta?
Undrar om man kan kalla en hantapir för tapirbonde? Det känns inte som man kan det. Kanske kan man kalla den för drake. En ful drake i så fall.
Tillbaka till gåsen. Visste ni att tamgåsen brukar ses som en symbol för Skåne? Det visste ni säkert. Men kanske visste ni inte att det i Skanör finns ett gåsövergångsställe. Ett övergångsställe för gäss. Det kan låta överdrivet med tanke på att de bara passerar gatan en eller max två gånger per dag. Sommartid.
Allt detta prat om söta ankungar och den ännu sötare gåsungen, symbolen för Skåne, på grund av en jäkla tapirunge. Nu eldar jag upp bilderboken!
Godnatt söta gåsunge! Adjö lilla fula tapirunge!
onsdag 30 december 2009
Tapir VS Ankunge
Nu måste jag be om ursäkt för mitt språk. Förlåt! Jag tycker språket är oerhört viktigt. T ex skäller jag på min dotter när hon skriver slarvigt i sin blogg. Jag blir upprörd på allvar när jag själv upptäcker stav- och skrivfel i min egen blogg. Jag ställer höga krav i synnerhet på det skrivna ordet.
Och ändå svär jag som en....som..
Förlåt!
Nu måste jag visa hur en tapir verkligen ser ut. Vem vet, kanske tycker ni rent av att den är söt. Då kanske ni tycker jag behandlat idioten orättvist. Idioten som la in bilden på tapirungen i bilderboken alltså.
Håll till godo. Här kommer en livs levande tapir:
Min dotter tycker att den ser ut som en muterad gris. Jag kan bara instämma. Den är nästan fulare än vad något djur förtjänar!
Min dotter tycker att den ser ut som en muterad gris. Jag kan bara instämma. Den är nästan fulare än vad något djur förtjänar!
För att visa kontrasterna men också för att just ankungar hör till mina absoluta favoriter bland djurungar; här kommer en bild också på en söt liten ankunge:
PS. Jag erkänner att jag ovan varit lite partisk. Partisk på så sätt att jag visar en vuxen tapir och låter den konkurrera med en ankunge. Men jag lovar och svär. Tapirungen är minst lika ful som den muterade grisen ovan!
En jävla tapirunge!
Lika bra att få det sagt med en gång. Hur fan kan någon idiot sätta in en bild på en jävla tapirunge i en bilderbok för bebisar?
En bilderbok med djurungar. För bebisar. Första bilden är på en hundvalp. Sen kommer en söt liten kattunge. Ankunge (Ankungar är för övrigt extremt söta. I alla fall den enda "ankunge" jag mött i verkligheten). Kyckling, lamm, killing. Helt ok i en bilderbok med djurungar, eller hur. Nästa djurunge är en kaninunge. Sen ett föl, kalv, griskulting. Helt plötsligt kommer ett zebraföl! Överraskande, men helt ok i en bilderbok för bebisar. Zebraföl är ok. Elefantunge och sen....
TAPIRUNGE!!!
Allvarligt talat. Personen som kombinerat djurungar i denna bilderbok för bebisar måste ha en allvarlig psykisk störning. Hur i H.....TE kan någon människa sätta in en bild på en tapirunge. Vem vet överhuvudtaget vad en tapir är för något. Visst, jag har hört det, jag vet att tapir är ett djur och jag förstår att även tapiren kan få ungar. Men vilken svensk bebis vill se en tapirunge? Hur skall jag förklara för min lille son vad tapiren gör tillsammans med ankungen och kycklingen. Jag har aldrig tidigare tyckt illa om tapirer. Visste inte ens att de var så fula som de verkar vara.
Nåväl, nog om detta.
Mörkret har sänkt sig över dalen. Jag ser ut över dalen från mitt köksfönster. Det låter idylliskt att säga "dalen" men det är verkligen en dal. Det heter t om Sävedalen. Där bor jag. Genom Sävedalen rinner också Säveån. För många känd för sin storvuxna lax. Det fångas inte mycket lax varje år men de som fångas är ofta mycket storvuxna. Mörkt kl. 16, det är inte lika idylliskt tycker jag. Jag gillar inte mörkret. Jag är inte mörkrädd och jag hatar inte mörkret. Hatar är ett alltför starkt ord. Jag hatar inte ens tapirungen i bilderboken. Möjligen hatar jag idioten som satt dit den. Nej, inte ens honom hatar jag. Eller henne? Fast jag har svårt att tro att en kvinna skulle sätta in en tapirunge i en bilderbok med djurungar till bebisar. De har bättre koll på vad bebisar vill se.
Som ni märker kan jag inte släppa tapirungen. Funderar på om jag skall gå ut på tomten och gräva ett djupt hål och begrava bilderboken. Eller om jag skall elda upp den. Jag får se hur jag gör. Kanske sparar jag den till min bebis blir stor nog att själv värdera tapirens närvaro i boken. Kanske blir han glad att den finns där. Men om han frågar vad det är för djur då kommer jag att säga precis som det är.
Det är en jävla tapirunge!
En bilderbok med djurungar. För bebisar. Första bilden är på en hundvalp. Sen kommer en söt liten kattunge. Ankunge (Ankungar är för övrigt extremt söta. I alla fall den enda "ankunge" jag mött i verkligheten). Kyckling, lamm, killing. Helt ok i en bilderbok med djurungar, eller hur. Nästa djurunge är en kaninunge. Sen ett föl, kalv, griskulting. Helt plötsligt kommer ett zebraföl! Överraskande, men helt ok i en bilderbok för bebisar. Zebraföl är ok. Elefantunge och sen....
TAPIRUNGE!!!
Allvarligt talat. Personen som kombinerat djurungar i denna bilderbok för bebisar måste ha en allvarlig psykisk störning. Hur i H.....TE kan någon människa sätta in en bild på en tapirunge. Vem vet överhuvudtaget vad en tapir är för något. Visst, jag har hört det, jag vet att tapir är ett djur och jag förstår att även tapiren kan få ungar. Men vilken svensk bebis vill se en tapirunge? Hur skall jag förklara för min lille son vad tapiren gör tillsammans med ankungen och kycklingen. Jag har aldrig tidigare tyckt illa om tapirer. Visste inte ens att de var så fula som de verkar vara.
Nåväl, nog om detta.
Mörkret har sänkt sig över dalen. Jag ser ut över dalen från mitt köksfönster. Det låter idylliskt att säga "dalen" men det är verkligen en dal. Det heter t om Sävedalen. Där bor jag. Genom Sävedalen rinner också Säveån. För många känd för sin storvuxna lax. Det fångas inte mycket lax varje år men de som fångas är ofta mycket storvuxna. Mörkt kl. 16, det är inte lika idylliskt tycker jag. Jag gillar inte mörkret. Jag är inte mörkrädd och jag hatar inte mörkret. Hatar är ett alltför starkt ord. Jag hatar inte ens tapirungen i bilderboken. Möjligen hatar jag idioten som satt dit den. Nej, inte ens honom hatar jag. Eller henne? Fast jag har svårt att tro att en kvinna skulle sätta in en tapirunge i en bilderbok med djurungar till bebisar. De har bättre koll på vad bebisar vill se.
Som ni märker kan jag inte släppa tapirungen. Funderar på om jag skall gå ut på tomten och gräva ett djupt hål och begrava bilderboken. Eller om jag skall elda upp den. Jag får se hur jag gör. Kanske sparar jag den till min bebis blir stor nog att själv värdera tapirens närvaro i boken. Kanske blir han glad att den finns där. Men om han frågar vad det är för djur då kommer jag att säga precis som det är.
Det är en jävla tapirunge!
tisdag 29 december 2009
Hoffas måleri
Det tog några månader. Men nu är Hoffa igång igen. Utan Hoffa. Målar ett badrum och en toalett. Ja, inte toaletten förstås men väggar och tak. Klarade av taket idag, två strykningar, och väggarna nästan en gång. Jag tappade fokus ibland. Hade nog hunnit klart annars.
Klockan är nästan 12, snart nyår om det varit nyårsafton.
Har tillbringat nästan 4 timmar i tennishallen idag. Jobbat, och pratat med en gammal vän. Rätt härligt att sitta där i tennishallen. Jag känner nästan alla. Det har blivit några år nu. Som man hängt där. Min son hade jullovsträning. Tre timmar. Kanske är jag allt för partisk men han är jäkligt bra. För att vara 8 år är han absurt bra. Någon kallar honom för underbarn. Jag vet inte. Vi får väl se när det blir lite seriösa matcher. Tro inte att JAG pressar honom. Däremot kan jag tänka mig att bli hans manager. Skaffa bra sponsorer. Klocktillverkare, biltillverkare och vintillverkare. Om nu vinsponsorer är lämpligt för en tennisspelare. Klocktillverkare är nog viktigast. Men så blir det nog aldrig. Han är mer ett barn än ett under. Det vet jag.
Gissa om det har spelats pingis idag igen. Flera timmar. Fattar inte vilken energi de har. Jag var inte med även om jag sa det igår, jag vet. Men mitt löfte gällde väl nästa år om jag minns rätt. Då skall jag spela mycket rundpingis. Minst ett barn sover över här i natt. Jag har inte jättekoll. Jag har ju målat. Hoffas måleri har sällan ledigt. De få gånger de jobbar. Men var sjutton är Hoffa? Den jäkeln. Jag har i och för sig inte "ringt in honom". Tror jag sparar honom till större jobb.
Jag har färg i håret. Men faktiskt inte i skägget, som ännu är kvar. Jag skall raka mig på nyår tänkte jag. Fast en av våra gäster sa idag att jag var fin i skägg. Hon kanske sa så för att hon inte ville att jag skulle raka mig. För om jag rakar mig har jag lovat att pussa på henne. Nej det har jag inte förresten, nu ljuger jag. Jag gör det ibland. Inte jätteofta även om vissa tycker det. Ok då, jag kanske ljuger ibland, typ hela tiden. Nej, nu ljuger jag väl igen. Eller?
Två minuter till midnatt. Bäst att sluta.
Godnatt alla i allmänhet och vissa i synnerhet!
Klockan är nästan 12, snart nyår om det varit nyårsafton.
Har tillbringat nästan 4 timmar i tennishallen idag. Jobbat, och pratat med en gammal vän. Rätt härligt att sitta där i tennishallen. Jag känner nästan alla. Det har blivit några år nu. Som man hängt där. Min son hade jullovsträning. Tre timmar. Kanske är jag allt för partisk men han är jäkligt bra. För att vara 8 år är han absurt bra. Någon kallar honom för underbarn. Jag vet inte. Vi får väl se när det blir lite seriösa matcher. Tro inte att JAG pressar honom. Däremot kan jag tänka mig att bli hans manager. Skaffa bra sponsorer. Klocktillverkare, biltillverkare och vintillverkare. Om nu vinsponsorer är lämpligt för en tennisspelare. Klocktillverkare är nog viktigast. Men så blir det nog aldrig. Han är mer ett barn än ett under. Det vet jag.
Gissa om det har spelats pingis idag igen. Flera timmar. Fattar inte vilken energi de har. Jag var inte med även om jag sa det igår, jag vet. Men mitt löfte gällde väl nästa år om jag minns rätt. Då skall jag spela mycket rundpingis. Minst ett barn sover över här i natt. Jag har inte jättekoll. Jag har ju målat. Hoffas måleri har sällan ledigt. De få gånger de jobbar. Men var sjutton är Hoffa? Den jäkeln. Jag har i och för sig inte "ringt in honom". Tror jag sparar honom till större jobb.
Jag har färg i håret. Men faktiskt inte i skägget, som ännu är kvar. Jag skall raka mig på nyår tänkte jag. Fast en av våra gäster sa idag att jag var fin i skägg. Hon kanske sa så för att hon inte ville att jag skulle raka mig. För om jag rakar mig har jag lovat att pussa på henne. Nej det har jag inte förresten, nu ljuger jag. Jag gör det ibland. Inte jätteofta även om vissa tycker det. Ok då, jag kanske ljuger ibland, typ hela tiden. Nej, nu ljuger jag väl igen. Eller?
Två minuter till midnatt. Bäst att sluta.
Godnatt alla i allmänhet och vissa i synnerhet!
måndag 28 december 2009
Rundpingis, nyårsklänning och Habib
Jag vet inte längre hur många barn som bor i huset! Oftast är det 5-6 st. här. Det är bra. Det blir lättare att spela rundpingis då. Och det är bra att någon som vet kan berätta hur man besegrar otäcka monster. Det tar lång tid annars. Jag är själv dålig på att besegra monster. Jag har besegrat ett riktigt otäckt monster. Kanske går alla monster att besegra.
Ett barn är större än andra. Min dotter. Hon letar varje dag efter en nyårsklänning. Hon kommer inte att hitta någon. Jag vet. Hon sa att det skulle vara blommor på. Jag är nästan säker på att hon skämtade. Stjärnor passar bättre.
Min son har lyssnat på nyinköpt ljud-cd, "Habib", uppläst av Dogge Dogelito eller vad han nu heter. En oerhört bra bok! Köp den. Den handlar om Habib, 11 år, och hans funderingar i livet. Minns inte på rak arm vem som skrivit den.
I morgon vill jag vara med och spela rundpingis. Jag spelar alldeles för lite rundpingis. Om jag skall avge ett nyårslöfte, som jag tror jag klarar att hålla, då är det att nästa år spela mycket mer rundpingis. Det lovar jag. Och jag lovar inget som jag inte kan hålla. Även om jag ibland säger nej men menar ja. Och naturligtvis det motsatta. Det var inte det jag tänkte på.
Nu skall T vila.
Ett barn är större än andra. Min dotter. Hon letar varje dag efter en nyårsklänning. Hon kommer inte att hitta någon. Jag vet. Hon sa att det skulle vara blommor på. Jag är nästan säker på att hon skämtade. Stjärnor passar bättre.
Min son har lyssnat på nyinköpt ljud-cd, "Habib", uppläst av Dogge Dogelito eller vad han nu heter. En oerhört bra bok! Köp den. Den handlar om Habib, 11 år, och hans funderingar i livet. Minns inte på rak arm vem som skrivit den.
I morgon vill jag vara med och spela rundpingis. Jag spelar alldeles för lite rundpingis. Om jag skall avge ett nyårslöfte, som jag tror jag klarar att hålla, då är det att nästa år spela mycket mer rundpingis. Det lovar jag. Och jag lovar inget som jag inte kan hålla. Även om jag ibland säger nej men menar ja. Och naturligtvis det motsatta. Det var inte det jag tänkte på.
Nu skall T vila.
Ingen bra dag att blogga
Egentligen har jag massor att säga idag. Mer än vanligt faktiskt. Men det låter sig inte sägas. Inte idag. Kanske aldrig.
Jag kan inte skriva mer idag. Allt jag skriver blir som en öppen bok. En öppen bok som ens inte är skriven.
Idag är ingen bra dag att blogga.
Jag kan inte skriva mer idag. Allt jag skriver blir som en öppen bok. En öppen bok som ens inte är skriven.
Idag är ingen bra dag att blogga.
söndag 27 december 2009
Oändlighet och rymdtapeter
Idag talade vi om rymden när vi åt lax. Vi hann prata ganska länge. Det tar nämligen väldigt lång tid för en viss 8-åring att äta upp. Speciell när det är lax. Vi pratar aldrig om rymden annars. Tänk att det verkligen är oändligt. Rymden tar aldrig slut. Aldrig. Visst är det konstigt? Man är van vid att allt har ett slut. Men inte rymden. Inte universum. Det är oändligt. Oändligt. Utan slut.
Tänkte inte på det då men tänker på det nu. Det finns rymdtapeter. Tapeter med avbildad rymd. Stjärnhimmel, planeter och rymd. Jag undrar om rymdtapeter möjliggör oändliga drömmar. Drömmar utan slut. Fast det finns väl inte. Drömmar har väl alltid ett slut. Eller?
Tänk om man skulle ta och köpa en stjärnkikare. Bara för att kunna få bättre grepp om oändligheten. Fast tänk om det är tvärtom. Tänk om man istället får sämre grepp om oändligheten när man studerar den närmare. Fast varför skulle det vara så?
Det känns lättare att prata om rymden än om andra saker. Kanske för att rymden inte betyder något för mig. Inte känslomässigt. Kan tyckas märkligt men faktiskt betyder rymdtapeter mycket mer för mig än rymden i sig.
Tänkte inte på det då men tänker på det nu. Det finns rymdtapeter. Tapeter med avbildad rymd. Stjärnhimmel, planeter och rymd. Jag undrar om rymdtapeter möjliggör oändliga drömmar. Drömmar utan slut. Fast det finns väl inte. Drömmar har väl alltid ett slut. Eller?
Tänk om man skulle ta och köpa en stjärnkikare. Bara för att kunna få bättre grepp om oändligheten. Fast tänk om det är tvärtom. Tänk om man istället får sämre grepp om oändligheten när man studerar den närmare. Fast varför skulle det vara så?
Det känns lättare att prata om rymden än om andra saker. Kanske för att rymden inte betyder något för mig. Inte känslomässigt. Kan tyckas märkligt men faktiskt betyder rymdtapeter mycket mer för mig än rymden i sig.
lördag 26 december 2009
Vila i frid
Idag, för fem år sedan, på Annandagen 2004, omkom över 225 000 människor i Tsunamin. 543 av dem var svenskar. Många var barn. Idag hedrar jag deras minne. Det är en absurd händelse. En fruktansvärd katastrof som vi aldrig kommer att glömma. Inte ens vi som aldrig var där.
Vila i frid.
Vila i frid.
fredag 25 december 2009
Narnia - världens bästa äventyr
Det finns några böcker som jag själv borde ha skrivit. Innan någon annan skrev dem. Narnia, Häxan och Lejonet, är utan tvekan en av dem. Jag älskar det äventyret. Tänk att gå in i en garderob och komma ut i en helt annan värld. En värld fylld av magi och äventyr. Det är Narnia. Den går på TV just nu. Aslan, det ståtliga lejonet, är min absoluta favorit. Jag tänker ofta på Aslan (det är sant). Han betyder något. Tyvärr ligger han just nu död på stenbordet. Men jag vet att han kommer tillbaka. Kung Aslan.
Det finns en hundras som alltid påminner mig om Aslan. Den heter Leonberger. Världens finaste hundras. Avlad just för att likna ett ståtligt lejon. Nu vet ni det också. Jag har haft en Leonberger. En underbar hund. Min hund. Mumin. Nu lever Aslan igen, i filmen. Jag brukar gråta i detta läget. Inte idag. Jag har inte tittat så noga. Svårt att bara hoppa in mitt i en film och börja gråta. Annars gråter jag gärna till filmer. Omanligt. Jag vet.
I morgon är det Annandag jul. Tennis och sedan middag hos mor och far.
Ibland är det svårt att veta vad någon tänker. Generellt är det ganska svårt att läsa tankar. Ibland måste man fråga. Får man inga svar då så vet man att det tänks ganska mycket. Ofta ganska stora tankar. Eller tunga tankar. Stora och tunga tankar tenderar ofta att förbli outtalade. Det är synd. Jag tror egentligen att just stora och tunga tankar skall uttalas. De kan bli mindre då. Mer hanterbara. Lättare.
Stora tankar eller inte. Godnatt!
Det finns en hundras som alltid påminner mig om Aslan. Den heter Leonberger. Världens finaste hundras. Avlad just för att likna ett ståtligt lejon. Nu vet ni det också. Jag har haft en Leonberger. En underbar hund. Min hund. Mumin. Nu lever Aslan igen, i filmen. Jag brukar gråta i detta läget. Inte idag. Jag har inte tittat så noga. Svårt att bara hoppa in mitt i en film och börja gråta. Annars gråter jag gärna till filmer. Omanligt. Jag vet.
I morgon är det Annandag jul. Tennis och sedan middag hos mor och far.
Ibland är det svårt att veta vad någon tänker. Generellt är det ganska svårt att läsa tankar. Ibland måste man fråga. Får man inga svar då så vet man att det tänks ganska mycket. Ofta ganska stora tankar. Eller tunga tankar. Stora och tunga tankar tenderar ofta att förbli outtalade. Det är synd. Jag tror egentligen att just stora och tunga tankar skall uttalas. De kan bli mindre då. Mer hanterbara. Lättare.
Stora tankar eller inte. Godnatt!
Ernest Hemingway
Herregud, jag glömde ju julaftons största händelse! Sedan jag fick mina läskiga svinkoppor på hakan (som nu är helt borta tack och lov) har jag inte rakat mig. Eller först rakade jag mig runt platsen där läskigheterna satt men sen har jag slutat raka mig helt och hållet. Belöningen för detta fick jag igår. Sportjournalisten tyckte jag såg ut som Ernest Hemingway! Fantastiskt! Tror jag. Vet faktiskt inte hur han ser ut. Men bara känslan. Att jämföras med Ernest Hemingway. That´s me.
Jag ville nästan krama om sportjournalisten. Han är en fin människa.
På mitt jobb finns en annan skäggmunk. Vi kallar honom för skäggmunken. Vet inte varför men han kallas ibland så. Mest av mig. Han kallas för skalman också. Han måste nämligen äta väldigt ofta. Annars blir han vrång och tvär. Skalman är hyfsad i pingis och duktig som fotbollsmålvakt. Han har ett annat smeknamn också; "Kapsylen". En underbar student-story döljer sig bakom smeknamnet. Han svalde en ölkapsyl som fastnade i halsen. Det slutade på akuten i Jönköping. Undrar förresten om Skalman har kvar kapsylen. Det har han aldrig berättat. Jag måste fråga honom. Den borde ligga hemma i ett skrin. Som ett minne för livet.
Har kommit på en annan sak som verkligen borde läggas till min lista över saker jag INTE gillar. Bruksanvisningar. Jag hatar bruksanvisningar. Kom bara att tänka på det. Jag vet någon som läser bruksanvisningar som kvällslektyr. Det måste vara en sjukdom. Bruksanvisningar som kvällslektyr! Allvarligt. I övrigt är det inget fel på honom.
Nu skall jag äta ostbågar. Kanske inte en stark jultradition för många. Inte heller för mig. Men jag vet att vi har en påse i skåpet. Den skall jag öppna nu. Jag passar på när inte barnen märker något. Shit, nu kommer någon...
Jag ville nästan krama om sportjournalisten. Han är en fin människa.
På mitt jobb finns en annan skäggmunk. Vi kallar honom för skäggmunken. Vet inte varför men han kallas ibland så. Mest av mig. Han kallas för skalman också. Han måste nämligen äta väldigt ofta. Annars blir han vrång och tvär. Skalman är hyfsad i pingis och duktig som fotbollsmålvakt. Han har ett annat smeknamn också; "Kapsylen". En underbar student-story döljer sig bakom smeknamnet. Han svalde en ölkapsyl som fastnade i halsen. Det slutade på akuten i Jönköping. Undrar förresten om Skalman har kvar kapsylen. Det har han aldrig berättat. Jag måste fråga honom. Den borde ligga hemma i ett skrin. Som ett minne för livet.
Har kommit på en annan sak som verkligen borde läggas till min lista över saker jag INTE gillar. Bruksanvisningar. Jag hatar bruksanvisningar. Kom bara att tänka på det. Jag vet någon som läser bruksanvisningar som kvällslektyr. Det måste vara en sjukdom. Bruksanvisningar som kvällslektyr! Allvarligt. I övrigt är det inget fel på honom.
Nu skall jag äta ostbågar. Kanske inte en stark jultradition för många. Inte heller för mig. Men jag vet att vi har en påse i skåpet. Den skall jag öppna nu. Jag passar på när inte barnen märker något. Shit, nu kommer någon...
torsdag 24 december 2009
Univegetarian (nytt ord skapat av mig just idag)
Hemma igen. Det blev en riktigt bra julafton. Sådan som jag vill ha. Det saknades dock en generation. Märkligt. Oftast när jag firat jul har det varit tre generationer. Minst. Märkligt, som sagt. I år var det ungdomarnas julafton (jag hör dit). Jag med familj, sportjournalist med flickvän, exfru med man och våra barn. En ganska skön samling! Exfru hade snålat på potatisen så den tog slut innan sillen var uppäten. Även gröten tog slut. Annars fanns det gott om mat. Jag drack också upp exfrus mans dyrwhiskey. Nästan.
Blev nostalgisk när jag fick agera DJ och botanisera bland oändligt antal musikaliska underverk på Spotify. Det blev Russ Ballard, "I will be there" och Roger Waters; "Home". Otroligt. Fantastiskt. Riktigt bra musik. Prova, så vet ni vad som är min bästa musik! Sen blev det julmusik. Det är inte lika mycket min musik. Men ok, det är bara julafton en gång per år. Ingen lyssnade ändå.
Sportjournalisten fick en extra fin julklapp. Äckligt svartvinbärsthé! Haha..Där fick han. En gång gav han min dotter (när hon fyllde 13) folköl och kondomer. Därför kunde han gott få svartvinbärsthé. Han blev inte jätteglad. Hans flickvän blev dock glad. Hon gillar nämligen svartvinbärsthé. Hon är vegetarian. Det kanske är därför. Fast inget thé är väl för icke-vegetarianer? Eller finns det t ex svin-thé, fläsk-thé eller oxsvans-thé? Nä, inte vad jag vet. Känns som att allt thé är för vegetarianer och för oss icke-vegetarianer. Unisex. Eller kanske heter det univegetarian.
Det var min minsta sons första jul i år. Han förstod inte så mycket men var ganska nöjd ändå. Man behöver inte förstå för att vara nöjd. Kanske t om lättare att vara nöjd om man inte förstår. Han fick tre bollar. Han gillar bollar.
Självklart såg vi Kalle Anka klockan tre. Den som var mest noga med detta var min exfru. Hon är beroende av att se Kalle Anka på jul. Jag är flex. Jag klarar mig utan. Jag tittade inte ens så noga. Barnen var inte heller så noga. Inte alls faktiskt. Jag fick lära mig att 80-talister, dvs. de som är födda på 80-talet, de är inte alls noga med Kalle Anka. Det är den första "generationen" som kan tänka sig att inte ens sätta på TV:n kl tre på julafton.
Om 20 år kanske ingen ser Kalle Anka på julafton.
Det känns lite overkligt men kanske blir det så. Kanske måste vi lära oss att fira jul utan Kalle Anka i framtiden.
Jag är redo!
Blev nostalgisk när jag fick agera DJ och botanisera bland oändligt antal musikaliska underverk på Spotify. Det blev Russ Ballard, "I will be there" och Roger Waters; "Home". Otroligt. Fantastiskt. Riktigt bra musik. Prova, så vet ni vad som är min bästa musik! Sen blev det julmusik. Det är inte lika mycket min musik. Men ok, det är bara julafton en gång per år. Ingen lyssnade ändå.
Sportjournalisten fick en extra fin julklapp. Äckligt svartvinbärsthé! Haha..Där fick han. En gång gav han min dotter (när hon fyllde 13) folköl och kondomer. Därför kunde han gott få svartvinbärsthé. Han blev inte jätteglad. Hans flickvän blev dock glad. Hon gillar nämligen svartvinbärsthé. Hon är vegetarian. Det kanske är därför. Fast inget thé är väl för icke-vegetarianer? Eller finns det t ex svin-thé, fläsk-thé eller oxsvans-thé? Nä, inte vad jag vet. Känns som att allt thé är för vegetarianer och för oss icke-vegetarianer. Unisex. Eller kanske heter det univegetarian.
Det var min minsta sons första jul i år. Han förstod inte så mycket men var ganska nöjd ändå. Man behöver inte förstå för att vara nöjd. Kanske t om lättare att vara nöjd om man inte förstår. Han fick tre bollar. Han gillar bollar.
Självklart såg vi Kalle Anka klockan tre. Den som var mest noga med detta var min exfru. Hon är beroende av att se Kalle Anka på jul. Jag är flex. Jag klarar mig utan. Jag tittade inte ens så noga. Barnen var inte heller så noga. Inte alls faktiskt. Jag fick lära mig att 80-talister, dvs. de som är födda på 80-talet, de är inte alls noga med Kalle Anka. Det är den första "generationen" som kan tänka sig att inte ens sätta på TV:n kl tre på julafton.
Om 20 år kanske ingen ser Kalle Anka på julafton.
Det känns lite overkligt men kanske blir det så. Kanske måste vi lära oss att fira jul utan Kalle Anka i framtiden.
Jag är redo!
Julafton
Julafton, strax efter 12. En vit men slaskig jul i Göteborg. Hörde att det för ovanlighetens skull är en vit jul i hela landet. En vit jul är bra. Barnen gillar vita jular. Barnen gillar i och för sig alla jular. De barnen som har det bra eller ganska bra i alla fall. Det finns också barn som hatar jul. Tyvärr finns det barn som hatar jul. De har sina skäl.
Man kan tro att det händer fler olyckor på vägarna när det är en vit jul. Jag menar vit i form av snö. Inte vit i form av att ingen dricker alkohol. Så är det inte. Jag hörde att det händer färre olyckor när det är en vit jul. Folk kör försiktigare. Det är bra.
För många blir tyvärr julen inte vad den borde få vara. Julen borde få vara en tid för vila och samvaro. Samvaro med människor som verkligen betyder något i ens liv. Ofta föräldrar, syskon, partners och barn. Det skulle kunna vara andra människor men det är det sällan. Förväntningarna är stora. Det skall vara på ett visst sätt. Traditionen är viktig. För somliga väldigt viktig. Konflikterna lurar under den ganska sköra ytan. Det är inte ovanligt att människor gråter på jul. Sen kommer nyår. Då är många glada och skrattiga. Det är fest. Champagne hjälper den nyårsfestande människan att skratta. Men även på nyår gråter många. Kanske inser de att även nästa år blir detta likt. Kanske tänker de att de egentligen inte är helt nöjda i sin tillvaro. Men de vet att nästa år sker ingen förändring. Och troligen inte året därpå.
Kanske är de rädda. Eller i alla fall tror de sig vara rädda. Egentligen är de kanske bara bekväma. Människan är bekväm i allmänhet.
För mig är julen barnens tid. Barnens förväntningar är lättare att möta. De vill ha något, eller helst det mesta, från sin sedan länge upprättade önskelista. De vill ha trygghet och lite fest. Det kan jag bidra med. Tack och lov kan jag bidra med det. Det kanske blir en runda sällskapsspel också. Som hos många andra familjer tar vi oss kanske tid till det. Och i morgon en lugn och fridfull dag. En slö dag. Sedan Annandag jul med traditionsenlig middag hos mina föräldrar. Min familjs traditioner har ändrats genom åren. Nya traditioner har skapats. De är inte helt lätta att bryta mot. Men det finns inget värde i att bryta dem. Jag är ingen ovän av traditioner. Däremot önskar jag lära mig att säga ja om jag menar ja och nej om jag menar nej. Oavsett om det är tradition eller inte.
Man kan tro att det händer fler olyckor på vägarna när det är en vit jul. Jag menar vit i form av snö. Inte vit i form av att ingen dricker alkohol. Så är det inte. Jag hörde att det händer färre olyckor när det är en vit jul. Folk kör försiktigare. Det är bra.
För många blir tyvärr julen inte vad den borde få vara. Julen borde få vara en tid för vila och samvaro. Samvaro med människor som verkligen betyder något i ens liv. Ofta föräldrar, syskon, partners och barn. Det skulle kunna vara andra människor men det är det sällan. Förväntningarna är stora. Det skall vara på ett visst sätt. Traditionen är viktig. För somliga väldigt viktig. Konflikterna lurar under den ganska sköra ytan. Det är inte ovanligt att människor gråter på jul. Sen kommer nyår. Då är många glada och skrattiga. Det är fest. Champagne hjälper den nyårsfestande människan att skratta. Men även på nyår gråter många. Kanske inser de att även nästa år blir detta likt. Kanske tänker de att de egentligen inte är helt nöjda i sin tillvaro. Men de vet att nästa år sker ingen förändring. Och troligen inte året därpå.
Kanske är de rädda. Eller i alla fall tror de sig vara rädda. Egentligen är de kanske bara bekväma. Människan är bekväm i allmänhet.
För mig är julen barnens tid. Barnens förväntningar är lättare att möta. De vill ha något, eller helst det mesta, från sin sedan länge upprättade önskelista. De vill ha trygghet och lite fest. Det kan jag bidra med. Tack och lov kan jag bidra med det. Det kanske blir en runda sällskapsspel också. Som hos många andra familjer tar vi oss kanske tid till det. Och i morgon en lugn och fridfull dag. En slö dag. Sedan Annandag jul med traditionsenlig middag hos mina föräldrar. Min familjs traditioner har ändrats genom åren. Nya traditioner har skapats. De är inte helt lätta att bryta mot. Men det finns inget värde i att bryta dem. Jag är ingen ovän av traditioner. Däremot önskar jag lära mig att säga ja om jag menar ja och nej om jag menar nej. Oavsett om det är tradition eller inte.
onsdag 23 december 2009
Blä för svart vinbärsthé och ljudet av dammsugare!
Dan före dopparedagen. 23 december. Igår startades operation "insomningskur för litet barn". En plågsam procedur där man måste uthärda gråt på gränsen till ångestfylld. 45 minuter tog det och ca 15 gånger gick jag in och lade det lilla gråtande barnet ner i spjälsängen. Usch.
Jag känner igen detta från tidigare barn. Det handlar om att få dem att somna själva. Ett litet helvete som förhoppningsvis snabbt är över. På tal om detta tänkte jag berätta om lite saker som jag verkligen inte gillar. Jag har gjort en liten lista här. Vi börjar på temat barn.
- barngråt och framför allt barngnäll (jag får panik)
- dammsugarljud (panik)
- ostar, starka (jag får kväljningar)
- svart vinbärsthé (vare sig panik eller kväljningar men inte gott)
- avbrända tändstickor som någon lagt tillbaka i tändsticksasken (ilska och irritation)
- slöseri med mat / slänga matrester (jag blir förbannad)
- lemon gin (vet inte om jag inte gillar det idag men jag får verkligen kväljningar av att tänka på det)
- allt för trögtänkta människor (jag orkar inte vänta på att de skall fatta det som borde vara självklart att de skall fatta)
Nu har jag inte gjort mer på listan men den kan absolut göras längre. Å andra sidan kan jag lätt göra en lång lista med saker jag gillar och tycker om. Det gör jag en annan dag. Nu skall jag ta mig ur morgonrocken, duscha och tvätta håret, ansa skägget och klä på mig.
Sen blir det nog en liten promenad. Kanske en visit hos mor & far som bor bara 500 meter bort. Och leta efter ett pulkaåkande barn. Min son.
Jag känner igen detta från tidigare barn. Det handlar om att få dem att somna själva. Ett litet helvete som förhoppningsvis snabbt är över. På tal om detta tänkte jag berätta om lite saker som jag verkligen inte gillar. Jag har gjort en liten lista här. Vi börjar på temat barn.
- barngråt och framför allt barngnäll (jag får panik)
- dammsugarljud (panik)
- ostar, starka (jag får kväljningar)
- svart vinbärsthé (vare sig panik eller kväljningar men inte gott)
- avbrända tändstickor som någon lagt tillbaka i tändsticksasken (ilska och irritation)
- slöseri med mat / slänga matrester (jag blir förbannad)
- lemon gin (vet inte om jag inte gillar det idag men jag får verkligen kväljningar av att tänka på det)
- allt för trögtänkta människor (jag orkar inte vänta på att de skall fatta det som borde vara självklart att de skall fatta)
Nu har jag inte gjort mer på listan men den kan absolut göras längre. Å andra sidan kan jag lätt göra en lång lista med saker jag gillar och tycker om. Det gör jag en annan dag. Nu skall jag ta mig ur morgonrocken, duscha och tvätta håret, ansa skägget och klä på mig.
Sen blir det nog en liten promenad. Kanske en visit hos mor & far som bor bara 500 meter bort. Och leta efter ett pulkaåkande barn. Min son.
tisdag 22 december 2009
Jag lämnar ett ostädat skrivbord
Jag måste se film över julen. Tre filmer, minst. Jag måste se Den blå filmen, Den röda filmen och Den vita filmen. Vad betyder egentligen känslomässig jämvikt? Det var det jag skulle ta reda på. Jag fann inget svar men fann följande:
"...som vågar använda ögonen, vandra in i de hemliga rum som öppnar sig när människan blir naken och sårbar."
Just sådan är Krzysztof Kielowski. En sådan som vågar det.
"Alla mina filmer handlar om individer som inte riktigt kan orientera sig, inte riktigt vet hur de ska leva, som inte verkligen vet vad som är rätt eller fel och som hela tiden söker desperat. Söker efter svar på så fundamentala frågor som: Vad är meningen? Varför stiga upp på morgonen? Varför gå till sängs på kvällen? Varför stiga upp igen? Och hur tillbringa tiden mellan varje uppvaknande ... "
Riktigt så desperat söker inte jag. Men ändå. Vad är känslomässig jämlikhet? Jag finner inget svar. Ändå förstår jag så himla väl. Jag behöver således inte leta efter visdomen. Jag är smart.
Undrar om alla fattar hur smart jag är?
Jag skämtade nu. Det är inte ens säkert att alla förstod det. Men det är ok. Alla behöver inte fatta.
Jag kommer att lämna mitt skrivbord i ungefär samma skick som det var i morse när jag kom. Smått kaotiskt. Sjutton också. Jag som lovat mig själv att städa innan jag gick hem för julledigt.
Jag har gjort andra saker helt enkelt. Ganska bra saker. Varit mer effektiv idag. Pratat med både kunder och kollegor. Och skrivit ett protokoll, nästan klart.
Jag skall gå nu. Ut och kriga i jultrafiken. Folk har dålig framförhållning. Jag har i alla fall köpt julklappar. Slipper kriga i köpcentra. I Stockholm varnade de för att ta bilen till köpcentra. Inte på grund av snökaos utan på grund av att risken för konfrontationer, bråk och rent av slagsmål om P-platser skulle utspela sig. Det verkar moget. Det verkar som folk i Stockholm har en lugn och avslappnad inställning till julen. Slåss om p-platser! Jag tänker i alla fall snällt sätta mig i en bilkö och rulla hemåt mot förorten. Utan att slåss. Jag skall hämta min son på vägen. Han spelar tennis just nu.
Blev störd av en person som ringde precis. Pladdrade oavbrutet om sin bakgrund i karriären. Det är en del av mitt jobb. Att lyssna eller låtsas lyssna. Svara med några kloka ord och fraser och få dem att känna sig väl mottagna. Han blev väl sådär väl mottagen kan jag erkänna. Mentalt har jag redan satt mig i bilkön.
Jag måste bara ringa ett samtal.
Faktiskt, just till Stockholm. Hoppas personen i andra änden inte befinner sig mitt i ett kaotiskt slagsmål om en parkeringsplats. Jag tror inte så är fallet men man vet ju aldrig.
"...som vågar använda ögonen, vandra in i de hemliga rum som öppnar sig när människan blir naken och sårbar."
Just sådan är Krzysztof Kielowski. En sådan som vågar det.
"Alla mina filmer handlar om individer som inte riktigt kan orientera sig, inte riktigt vet hur de ska leva, som inte verkligen vet vad som är rätt eller fel och som hela tiden söker desperat. Söker efter svar på så fundamentala frågor som: Vad är meningen? Varför stiga upp på morgonen? Varför gå till sängs på kvällen? Varför stiga upp igen? Och hur tillbringa tiden mellan varje uppvaknande ... "
Riktigt så desperat söker inte jag. Men ändå. Vad är känslomässig jämlikhet? Jag finner inget svar. Ändå förstår jag så himla väl. Jag behöver således inte leta efter visdomen. Jag är smart.
Undrar om alla fattar hur smart jag är?
Jag skämtade nu. Det är inte ens säkert att alla förstod det. Men det är ok. Alla behöver inte fatta.
Jag kommer att lämna mitt skrivbord i ungefär samma skick som det var i morse när jag kom. Smått kaotiskt. Sjutton också. Jag som lovat mig själv att städa innan jag gick hem för julledigt.
Jag har gjort andra saker helt enkelt. Ganska bra saker. Varit mer effektiv idag. Pratat med både kunder och kollegor. Och skrivit ett protokoll, nästan klart.
Jag skall gå nu. Ut och kriga i jultrafiken. Folk har dålig framförhållning. Jag har i alla fall köpt julklappar. Slipper kriga i köpcentra. I Stockholm varnade de för att ta bilen till köpcentra. Inte på grund av snökaos utan på grund av att risken för konfrontationer, bråk och rent av slagsmål om P-platser skulle utspela sig. Det verkar moget. Det verkar som folk i Stockholm har en lugn och avslappnad inställning till julen. Slåss om p-platser! Jag tänker i alla fall snällt sätta mig i en bilkö och rulla hemåt mot förorten. Utan att slåss. Jag skall hämta min son på vägen. Han spelar tennis just nu.
Blev störd av en person som ringde precis. Pladdrade oavbrutet om sin bakgrund i karriären. Det är en del av mitt jobb. Att lyssna eller låtsas lyssna. Svara med några kloka ord och fraser och få dem att känna sig väl mottagna. Han blev väl sådär väl mottagen kan jag erkänna. Mentalt har jag redan satt mig i bilkön.
Jag måste bara ringa ett samtal.
Faktiskt, just till Stockholm. Hoppas personen i andra änden inte befinner sig mitt i ett kaotiskt slagsmål om en parkeringsplats. Jag tror inte så är fallet men man vet ju aldrig.
måndag 21 december 2009
Grattis sportjournalist!
Minsann, det ser ut som att jag inte har skrivit sedan i förrgår, och så är det men det finns en ursäkt. Klockan var 23.45 igår kväll, söndag, då jag insåg att jag inte skulle hinna blogga innan tolvslaget. Jag får helt enkelt ta igen det nu istället, snart ett dygn senare.
Gårdagen, söndagen, avslutades kungligt. Med en storsint seger i tennis! Mitt vältrimmade lag besegrade allt motstånd och vann dubbeln samt båda singlarna. Min egen singelmatch gungade rejält. Jag vann första set men andra gick till tie-break. Där hade jag 4 setbollar (!) men förlorade. I avgörande set förlorade jag inte ett game. Det kallar jag vinnarskalle! Inte konstigt kanske att man 1984 utsågs till skolans bästa idrottskille. Nu var det sagt också - jag hoppas sportjournalisten läser detta. Vid den tiden var sportjournalisten nästan exakt 1 1/2 år gammal. Tänka sig. Och just idag - Grattis sportjournalisten! Han fyller minsann år just idag. Idag är han mycket äldre som ni förstår. Och sportjournalist.
Idag har jag jobbat. Inte supereffektivt, snarare superineffektivt. Men det kanske beror på att det snart är jul och jag vill vara lite ledig. Eller så beror det på något helt annat. Jag har funderat en hel del. Och lyft vissa frågor. Det är viktigt ibland att lyfta vissa frågor. Annars tror man att vissa frågor inte finns. Men de finns även om man inte lyfter dem. Till slut blir de tyngre och svårare att lyfta. En sak som jag funderat på är om det är att må bra eller dåligt när man inte mår alls. Vad tror ni? Är det dåligt att inte må? Är allt svart eller vitt? Är grått att bara må. Om svart är svart och vitt är vitt, bra är bra och dåligt, dåligt. Då måste ju grått vara ingenting och om må då är grått, då är grått att inte må alls. Det kan man. Undrar om det är därför många väljer grå bilar. Grå bilar säger ingenting. De är intetsägande. Jag väljer svart, blå eller grön bil. Således borde jag rimligen också välja att må bra eller att må dåligt. Men att bara må? Nej.
Det är så jag kan tänka. Ifall ni undrar.
En annan sak som jag inte har tänkt på direkt utan mer ser som ett faktum. Små barn kan lätt kräkas. T ex kräks de när de åker tåg elller bil ibland. Inte alltid men plötsligt kräks de bara. Undrar om de mår dåligt eller om de bara kräks. Tänk om barnen inte mår alls? Men det gör de väl. Barn mår bra eller barn mår dåligt. Det är bara vuxna som mår.
Gårdagen, söndagen, avslutades kungligt. Med en storsint seger i tennis! Mitt vältrimmade lag besegrade allt motstånd och vann dubbeln samt båda singlarna. Min egen singelmatch gungade rejält. Jag vann första set men andra gick till tie-break. Där hade jag 4 setbollar (!) men förlorade. I avgörande set förlorade jag inte ett game. Det kallar jag vinnarskalle! Inte konstigt kanske att man 1984 utsågs till skolans bästa idrottskille. Nu var det sagt också - jag hoppas sportjournalisten läser detta. Vid den tiden var sportjournalisten nästan exakt 1 1/2 år gammal. Tänka sig. Och just idag - Grattis sportjournalisten! Han fyller minsann år just idag. Idag är han mycket äldre som ni förstår. Och sportjournalist.
Idag har jag jobbat. Inte supereffektivt, snarare superineffektivt. Men det kanske beror på att det snart är jul och jag vill vara lite ledig. Eller så beror det på något helt annat. Jag har funderat en hel del. Och lyft vissa frågor. Det är viktigt ibland att lyfta vissa frågor. Annars tror man att vissa frågor inte finns. Men de finns även om man inte lyfter dem. Till slut blir de tyngre och svårare att lyfta. En sak som jag funderat på är om det är att må bra eller dåligt när man inte mår alls. Vad tror ni? Är det dåligt att inte må? Är allt svart eller vitt? Är grått att bara må. Om svart är svart och vitt är vitt, bra är bra och dåligt, dåligt. Då måste ju grått vara ingenting och om må då är grått, då är grått att inte må alls. Det kan man. Undrar om det är därför många väljer grå bilar. Grå bilar säger ingenting. De är intetsägande. Jag väljer svart, blå eller grön bil. Således borde jag rimligen också välja att må bra eller att må dåligt. Men att bara må? Nej.
Det är så jag kan tänka. Ifall ni undrar.
En annan sak som jag inte har tänkt på direkt utan mer ser som ett faktum. Små barn kan lätt kräkas. T ex kräks de när de åker tåg elller bil ibland. Inte alltid men plötsligt kräks de bara. Undrar om de mår dåligt eller om de bara kräks. Tänk om barnen inte mår alls? Men det gör de väl. Barn mår bra eller barn mår dåligt. Det är bara vuxna som mår.
lördag 19 december 2009
Hoppas de inte missar julen!
Av en slump, googlade jag idag fram "Partille-Johnny", något jag för inte så länge sen aldrig hade hört talas om. Man lär sig mycket av sina barn. Nu vet jag också varför min 8-årige son behöver minst två burkar hårvax. Det handlar om att få till den rätta mixen.
Läs själva:
http://www.expressen.se/Nyheter/1.1651951/johnny-hetast-pa-natet
Idag är klimatkonferensen i Köpenhamn slut. Bra för min danska kollega som nu kan parkera var hon vill igen. Och vi får posten i rätt tid. Och jag kan bo på hotellet på Havnegade igen. Det har varit reserverat åt mäktiga ledare från världens alla hörn. Men har man egentligen gjort någon nytta där i vårt grannland?
"Världens ledare var inte mogna att göra det som planeten kräver", sa vår miljöminister idag. Troligen har han rätt. Troligen är det för många hövdingar som skall vara med och tycka. Många tyckare. En klok man sa till mig en gång att det kan bara finnas en hövding. Kanske hade han rätt. Han borde kanske veta eftersom han var militär. Militärer borde nog veta hur många hövdingar som kan finnas. Hade jag varit hövding hade jag kunnat göra det som planeten kräver. Vad det nu är.
Jag kom idag att tänka på en helt annan sak. Läste häromdagen att det är oerhört många som reser nu i julhelgen. De reser med tåg, flyg, bil och båt. Många har troligen bokat sin biljett i god tid för denna julresa. Det jag kom att tänka på är hur det går för de få som INTE ännu bokat sin biljett. Tänk om de missar julen nu. Tänk om de inte kommer med sitt tåg, sitt flyg eller sin båt. Har de egen bil blir det ju inget problem förstås.
En annan sak som jag kom att tänka på nu. Jag har inte blivit sådär arg idag. En lördag utan att bli förbannad. Jag lägger inga värderingar i det. Kom bara att tänka på det nu.
Läs själva:
http://www.expressen.se/Nyheter/1.1651951/johnny-hetast-pa-natet
Idag är klimatkonferensen i Köpenhamn slut. Bra för min danska kollega som nu kan parkera var hon vill igen. Och vi får posten i rätt tid. Och jag kan bo på hotellet på Havnegade igen. Det har varit reserverat åt mäktiga ledare från världens alla hörn. Men har man egentligen gjort någon nytta där i vårt grannland?
"Världens ledare var inte mogna att göra det som planeten kräver", sa vår miljöminister idag. Troligen har han rätt. Troligen är det för många hövdingar som skall vara med och tycka. Många tyckare. En klok man sa till mig en gång att det kan bara finnas en hövding. Kanske hade han rätt. Han borde kanske veta eftersom han var militär. Militärer borde nog veta hur många hövdingar som kan finnas. Hade jag varit hövding hade jag kunnat göra det som planeten kräver. Vad det nu är.
Jag kom idag att tänka på en helt annan sak. Läste häromdagen att det är oerhört många som reser nu i julhelgen. De reser med tåg, flyg, bil och båt. Många har troligen bokat sin biljett i god tid för denna julresa. Det jag kom att tänka på är hur det går för de få som INTE ännu bokat sin biljett. Tänk om de missar julen nu. Tänk om de inte kommer med sitt tåg, sitt flyg eller sin båt. Har de egen bil blir det ju inget problem förstås.
En annan sak som jag kom att tänka på nu. Jag har inte blivit sådär arg idag. En lördag utan att bli förbannad. Jag lägger inga värderingar i det. Kom bara att tänka på det nu.
fredag 18 december 2009
En grön tomte från Nepal
I Stockholm var det snökaos häromdagen. I Lund och hela Skåne snö och pulkaåkande barn. Vet ni att i Lund är små barn ute och åker pulka efter kl. 11 på kvällen. Små barn. Ovanligt men lite charmigt. De är inte så vana vid snö i Lund. Kanske därför barnen är uppe sent när det är mycket snö i Lund. Det gäller att utnyttja varje chans som finns till pulkaåkande. Det finns förresten en tomte i Lund. Ryktet säger att den har tagit sig dit hela vägen från Nepal. En grön tomte från Nepal. Den trivs nog i Lund. Speciellt när det snöar.
I Göteborg ingen snö. Typiskt.
Synd också för min kollega som åker till Kanarieöarna i morgon. Snö i Göteborg hade gjort kontrasterna större. Men det är kallt. Kallare än 8 minusgrader. På Kanarieöarna över 20 grader.
Det finns andra kontraster att tala om men inte här och inte nu.
Det finns också kontrastmedel och kontrastvätska. Som inte alls har med just kontraster att göra.
Jag tror jag skall sova nu. Funderar på att odla skägg över jul och nyår. Det har redan börjat växa lite. Då kan jag se ut som en bohem. En bohem i skägg. Jag tror det bor en bohem i mig.
Om jag sover växer nog skägget snabbare.
Godnatt gröna tomte från Nepal. Vaka över alla barn som åker pulka!
I Göteborg ingen snö. Typiskt.
Synd också för min kollega som åker till Kanarieöarna i morgon. Snö i Göteborg hade gjort kontrasterna större. Men det är kallt. Kallare än 8 minusgrader. På Kanarieöarna över 20 grader.
Det finns andra kontraster att tala om men inte här och inte nu.
Det finns också kontrastmedel och kontrastvätska. Som inte alls har med just kontraster att göra.
Jag tror jag skall sova nu. Funderar på att odla skägg över jul och nyår. Det har redan börjat växa lite. Då kan jag se ut som en bohem. En bohem i skägg. Jag tror det bor en bohem i mig.
Om jag sover växer nog skägget snabbare.
Godnatt gröna tomte från Nepal. Vaka över alla barn som åker pulka!
onsdag 16 december 2009
En lång dag
Klockan är nästan 11, på kvällen, snart natten. En lång dag går mot sitt slut. Kundmöte och sedan internt möte hela dagen, till 17, och sen julmiddag med massor av gott vin!
Är man tråkig, förnuftig, gammal eller bara duktig som väljer att åka hem redan kl. 10? Jag känner själv, duktig! Jag är inte världens mest karaktärsstarka varelse så att jag rundar av och faktiskt åker hem, någorlunda nykter, det är bra! Jag är nöjd. Det kommer en dag i morgon också, ganska viktig. Vissa dagar är mer viktiga än andra.
Idag var en viktig dag. Vi pratade framtid. Mål. Budget. Vi ifrågasatte. Utmanade och konfronterade. Lite. Vi kom en bit på väg. Så är det att driva företag. Man måste sätta mål. Annars vet man inte vart man är på väg. Man vet inte till slut vad som är bra och vad som är dåligt. Precis som i vanliga livet. Man bara "kör på". Det är inte bra. Man måste ifrågasätta ibland. Sätta upp mål och planer för att komma dit. Sen får man utvärdera, korrigera och sätta upp nya mål. Det är så det fungerar. När man är vuxen.
Min dotter sa ganska nyligen att jag har en vuxen kropp men inuti är jag inte vuxen! Jag tog det som en komplimang. Hon menade det som varken komplimang eller negativ kritik. Hon bara konstaterade något hon kände. Det kändes äkta. Min son sa ungefär i samma veva att jag är inte mogen att ha en mobiltelefon. Han har delvis rätt. Jag gör sönder ungefär två eller tre telefoner varje år. Det känns inte så moget.
På middagen ikväll insåg jag igen att vin, det är verkligen något som fångar mitt intresse. Jag vill lära mig mer om druvor, dofter, smaker och allt annat som hör vinets värld till. Det kräver lite jobb. Att lära sig. Ungefär som att ta jägarexamen. Fast svårare och mer. Jägarexamen lockar inte idag. Vet inte ens varför jag gjorde jämförelsen. Troligen för att jag läste en bok och tänkte ta examen men tröttnade. På samma sätt har jag påbörjat böcker om vin och druvor men tröttnat. Kanske måste jag gå en kurs. Eller bara fortsätta fascineras som lekman. Och njuta av doften, smaken och associationerna som vinet skapar. Njuta av drömmarna, visionerna och tankarna som vinet föder. Utan att veta så mycket.
Nu skall jag sova, eller kanske bara vila. Troligen vila och kanske sova lite. Jag hoppas det. Vet ni, det bästa jag vet är att minnas en dröm. Då vet jag att jag sovit.
Det snöar i Skåne. Hoppas jag inte fastnar i snöyran. Jag vill gärna komma fram.
Är man tråkig, förnuftig, gammal eller bara duktig som väljer att åka hem redan kl. 10? Jag känner själv, duktig! Jag är inte världens mest karaktärsstarka varelse så att jag rundar av och faktiskt åker hem, någorlunda nykter, det är bra! Jag är nöjd. Det kommer en dag i morgon också, ganska viktig. Vissa dagar är mer viktiga än andra.
Idag var en viktig dag. Vi pratade framtid. Mål. Budget. Vi ifrågasatte. Utmanade och konfronterade. Lite. Vi kom en bit på väg. Så är det att driva företag. Man måste sätta mål. Annars vet man inte vart man är på väg. Man vet inte till slut vad som är bra och vad som är dåligt. Precis som i vanliga livet. Man bara "kör på". Det är inte bra. Man måste ifrågasätta ibland. Sätta upp mål och planer för att komma dit. Sen får man utvärdera, korrigera och sätta upp nya mål. Det är så det fungerar. När man är vuxen.
Min dotter sa ganska nyligen att jag har en vuxen kropp men inuti är jag inte vuxen! Jag tog det som en komplimang. Hon menade det som varken komplimang eller negativ kritik. Hon bara konstaterade något hon kände. Det kändes äkta. Min son sa ungefär i samma veva att jag är inte mogen att ha en mobiltelefon. Han har delvis rätt. Jag gör sönder ungefär två eller tre telefoner varje år. Det känns inte så moget.
På middagen ikväll insåg jag igen att vin, det är verkligen något som fångar mitt intresse. Jag vill lära mig mer om druvor, dofter, smaker och allt annat som hör vinets värld till. Det kräver lite jobb. Att lära sig. Ungefär som att ta jägarexamen. Fast svårare och mer. Jägarexamen lockar inte idag. Vet inte ens varför jag gjorde jämförelsen. Troligen för att jag läste en bok och tänkte ta examen men tröttnade. På samma sätt har jag påbörjat böcker om vin och druvor men tröttnat. Kanske måste jag gå en kurs. Eller bara fortsätta fascineras som lekman. Och njuta av doften, smaken och associationerna som vinet skapar. Njuta av drömmarna, visionerna och tankarna som vinet föder. Utan att veta så mycket.
Nu skall jag sova, eller kanske bara vila. Troligen vila och kanske sova lite. Jag hoppas det. Vet ni, det bästa jag vet är att minnas en dröm. Då vet jag att jag sovit.
Det snöar i Skåne. Hoppas jag inte fastnar i snöyran. Jag vill gärna komma fram.
tisdag 15 december 2009
Inget att säga mer än att granen är sned
Idag har jag inget att säga. Det är bara en dag. Eller för att citera Johan Rheborg från hans krönika i senaste numret av Kattis & Company (nej jag läser den inte regelbundet):
"Livet är hårt nu på vintern. Det är mörkt, kallt och blött. Vi går upp, skrapar bilrutorna isfria och halkar runt i lågskor på stela ben. Sedan sitter vi inne på jobbet så länge det är ljust för att sedan gå hem när det blivit mörkt igen. Det är ju inget liv. Det är att härda ut."
Den citerades ton och budskap i krönikan, för att göra honom rättvisa, blev faktiskt mycket mer positiv mot slutet men så långt kommer inte jag idag.
Jag har köpt en barnstol på Blocket. En bilbarnstol alltså. Tro det eller ej, men jag har själv lyckats montera den också. Har jag sagt förresten att vår gran är väldigt sned. Har försökt få den rak några gånger men den envisas med att vara sned. Någon tycker det är charmigt. Jag tycker bara den är sned. Men jag tycker inte det gör något. Man kan tro det eftersom jag berättar om det. Men jag tänkte bara säga att den var sned. Nu vet alla.
Imorgon dags för julfest. Om det nu kan kallas fest när tre grabbar går ut och äter middag och delar en pava vin eller två. Snarare borde jag kanske säga att imorgon är det julmiddag. Julmiddag med kollegorna.
På torsdag reser jag till Skåne. I Köpenhamn är det klimatkonferens. Dit skall jag inte åka. Det beror inte på att jag inte värnar om vårt klimat. Tvärtom, för att sluta där jag började. Jag vill ha ett varmt och trevligt klimat. Inte mörkt, kallt och blött. Så visst bryr jag mig.
Skäll inte. Jag skämtade.
"Livet är hårt nu på vintern. Det är mörkt, kallt och blött. Vi går upp, skrapar bilrutorna isfria och halkar runt i lågskor på stela ben. Sedan sitter vi inne på jobbet så länge det är ljust för att sedan gå hem när det blivit mörkt igen. Det är ju inget liv. Det är att härda ut."
Den citerades ton och budskap i krönikan, för att göra honom rättvisa, blev faktiskt mycket mer positiv mot slutet men så långt kommer inte jag idag.
Jag har köpt en barnstol på Blocket. En bilbarnstol alltså. Tro det eller ej, men jag har själv lyckats montera den också. Har jag sagt förresten att vår gran är väldigt sned. Har försökt få den rak några gånger men den envisas med att vara sned. Någon tycker det är charmigt. Jag tycker bara den är sned. Men jag tycker inte det gör något. Man kan tro det eftersom jag berättar om det. Men jag tänkte bara säga att den var sned. Nu vet alla.
Imorgon dags för julfest. Om det nu kan kallas fest när tre grabbar går ut och äter middag och delar en pava vin eller två. Snarare borde jag kanske säga att imorgon är det julmiddag. Julmiddag med kollegorna.
På torsdag reser jag till Skåne. I Köpenhamn är det klimatkonferens. Dit skall jag inte åka. Det beror inte på att jag inte värnar om vårt klimat. Tvärtom, för att sluta där jag började. Jag vill ha ett varmt och trevligt klimat. Inte mörkt, kallt och blött. Så visst bryr jag mig.
Skäll inte. Jag skämtade.
måndag 14 december 2009
Drinkar på en måndag
En gång, för inte så fasligt länge sedan, kanske 10 år sedan, jobbade jag med en tjej som hade ett smart knep för att "sätta lite knorr på" måndagar. Hon, tillsammans med sin sambo, drack alltid drinkar. Varje måndag!
Rätt så coolt faktiskt. Hon beskrev det ungefär som att det vore ett enkelt sätt att jaga bort vardagstristessen och sätta lite krydda på den annars så vanliga och halvtråkiga måndagen. Idag är hon mamma till två barn. Undrar om hon dricker drinkar idag också. Jag är nästan säker på att hon inte gör det. Synd. Troligen skulle hon behöva det nu mer än då.
Idag har jag ett par viktiga budskap att sprida. Kanske läge också för en dikt. Det skulle ni gilla va? En dikt från den store skalden!
Vet ni, allt här i livet handlar om prioritering. Har ni tänkt på det? Ni kan egentligen göra precis vad ni vill. Ja, det finns ju fysikaliska, biologiska, kemiska, matematiska och diverse andra begränsningar men i det stora hela, i livet, ni kan göra nästan exakt vad ni vill. Det är fel att gömma sig bakom fraser som "det går inte", "jag kan inte" eller vad det nu är ni brukar säga. Det handlar om prioritering.
En annan viktig sak som ni måste fundera över är att inte springa runt och lova massa saker. Jag har inte själv lärt mig det fullt ut men jag försöker. Jag försöker lära mig att i alla fall i relationen till mina barn INTE lova saker som jag inte vet att jag kan hålla. Fast det är inte lätt. Det är lätt att lova saker. Utan att veta att man kan hålla dem. Eller utan att bry sig om vikten av att hålla vad man lovat. Lova att ni tänker på detta! Om ni kan lova att hålla fast vid ert lovande vill säga. Eller kanske tycker ni inte att det är så viktigt. Då får ni fortsätta med att lova saker utan att lovandet betyder någonting. Gör som ni vill.
En sak som ni inte får göra som ni vill med. Glöm inte att hämta era barn på dagis! Det är viktigt. Om ni lovar att hämta era barn på dagis, då måste ni faktiskt hålla det. Annars kan de bli kvar där, både till halv sex och sex.
Drick gärna drinkar på en måndag, lova saker helst bara om ni menar det men framför allt glöm inte att hämta era barn på dagis!
En helt annan sak som jag plötsligt kom att tänka på idag är om man borde önska något till sin begravning. Det kan låta hemskt, jag vet, men tanken slog mig i alla fall. Någon tycker kanske att man inte har rätt att önska sig vad som helst. Tänk om man vill ha t ex en jättefin dikt men inte någon vill läsa den. Tänk om de som finns kvar inte tycker att den passar. Du kanske inte ens är värdig din egen önskan. Om man ändå får som man vill då känns det inte äkta. Men kanske är inte äktheten så viktig när man är död. Inte för den döde i alla fall.
Jag tänkte nu egentligen publicera en dikt, skriven för väldigt länge sedan. Men den är ganska tung och handlar just om döden och rädslan för att dö. Kanske blir lite väl tung på en måndag. Därför bjuder jag istället på en helt annan dikt. Jag vet att någon kommer att tycka mycket om den.
Dikten heter; "Birger Jarlsgatan"
Nära
men inte bredvid
snön
som inte finns
men borde
lysa och
stället
som alltid
borde finnas
och borde vara
eget
ägt
men
inte längre finns
och ingen förstår
och ingen
undrar
men jag
vet
Rätt så coolt faktiskt. Hon beskrev det ungefär som att det vore ett enkelt sätt att jaga bort vardagstristessen och sätta lite krydda på den annars så vanliga och halvtråkiga måndagen. Idag är hon mamma till två barn. Undrar om hon dricker drinkar idag också. Jag är nästan säker på att hon inte gör det. Synd. Troligen skulle hon behöva det nu mer än då.
Idag har jag ett par viktiga budskap att sprida. Kanske läge också för en dikt. Det skulle ni gilla va? En dikt från den store skalden!
Vet ni, allt här i livet handlar om prioritering. Har ni tänkt på det? Ni kan egentligen göra precis vad ni vill. Ja, det finns ju fysikaliska, biologiska, kemiska, matematiska och diverse andra begränsningar men i det stora hela, i livet, ni kan göra nästan exakt vad ni vill. Det är fel att gömma sig bakom fraser som "det går inte", "jag kan inte" eller vad det nu är ni brukar säga. Det handlar om prioritering.
En annan viktig sak som ni måste fundera över är att inte springa runt och lova massa saker. Jag har inte själv lärt mig det fullt ut men jag försöker. Jag försöker lära mig att i alla fall i relationen till mina barn INTE lova saker som jag inte vet att jag kan hålla. Fast det är inte lätt. Det är lätt att lova saker. Utan att veta att man kan hålla dem. Eller utan att bry sig om vikten av att hålla vad man lovat. Lova att ni tänker på detta! Om ni kan lova att hålla fast vid ert lovande vill säga. Eller kanske tycker ni inte att det är så viktigt. Då får ni fortsätta med att lova saker utan att lovandet betyder någonting. Gör som ni vill.
En sak som ni inte får göra som ni vill med. Glöm inte att hämta era barn på dagis! Det är viktigt. Om ni lovar att hämta era barn på dagis, då måste ni faktiskt hålla det. Annars kan de bli kvar där, både till halv sex och sex.
Drick gärna drinkar på en måndag, lova saker helst bara om ni menar det men framför allt glöm inte att hämta era barn på dagis!
En helt annan sak som jag plötsligt kom att tänka på idag är om man borde önska något till sin begravning. Det kan låta hemskt, jag vet, men tanken slog mig i alla fall. Någon tycker kanske att man inte har rätt att önska sig vad som helst. Tänk om man vill ha t ex en jättefin dikt men inte någon vill läsa den. Tänk om de som finns kvar inte tycker att den passar. Du kanske inte ens är värdig din egen önskan. Om man ändå får som man vill då känns det inte äkta. Men kanske är inte äktheten så viktig när man är död. Inte för den döde i alla fall.
Jag tänkte nu egentligen publicera en dikt, skriven för väldigt länge sedan. Men den är ganska tung och handlar just om döden och rädslan för att dö. Kanske blir lite väl tung på en måndag. Därför bjuder jag istället på en helt annan dikt. Jag vet att någon kommer att tycka mycket om den.
Dikten heter; "Birger Jarlsgatan"
Nära
men inte bredvid
snön
som inte finns
men borde
lysa och
stället
som alltid
borde finnas
och borde vara
eget
ägt
men
inte längre finns
och ingen förstår
och ingen
undrar
men jag
vet
söndag 13 december 2009
John Forbes Nash
Dagens inlägg är en hyllning till en av 1900-talets största matematiker. Kanske t om en av tidernas största matematiker. John Forbes Nash. Tyvärr blev han sjuk. Det frestar på att vara smart. John vet. Jag har sett filmen om John Nash idag. "A beautiful mind" heter filmen. Den är inte ny direkt. Fick fyra Oscar 2001, bl a för bästa film. Jag grät inte. Brukar annars vara ett bra mått på hur mycket jag tycker om filmen. Men den var bra.
Det var inte John Nash som sa följande utan faktiskt en ovanligt klok terapeut. Inte till mig men till någon som inte ville fira jul med släkten. Men inte vågade säga nej av rädsla för att göra någon besviken.
"Om du inser att lösningen på problemet finns inuti dig, inte utanför dig, då kan du börja trassla upp den här härvan. Du måste helhjärtat välja att handla eller inte handla. Du kan välja vilket du vill, men du måste göra det. Du sitter fast i en föreställning om att du borde kunna få som du vill utan att behöva säga något och utan att behöva göra någon besviken"
Terapeuten försöker förklara att man skall säga ja när man menar ja, och att säga nej när man menar nej. Inte helt enkelt, eller hur?
Tillbaka till John Nash. Han var lite galen skulle man kunna säga. Egentligen var han sjuk men många menar nog galen. Jag är inte galen men jag kan känna igen mig i John. Kanske därför jag gillar filmen så. Och troligen gillar jag även John. Därför denna hyllning till honom.
Och vet ni, jag tror att John också kan ha sagt följande kloka ord men jag är inte helt säker:
"Det är bara i kärlekens mystiska ekvationer som man kan hitta matematikens logik"
Snudd på värt ett Nobelpris bara det.
Nu skall jag strax gå och tänka mig att jag sitter på flyget från Stockholm. Måtte det lyckas!
Godnatt.
Det var inte John Nash som sa följande utan faktiskt en ovanligt klok terapeut. Inte till mig men till någon som inte ville fira jul med släkten. Men inte vågade säga nej av rädsla för att göra någon besviken.
"Om du inser att lösningen på problemet finns inuti dig, inte utanför dig, då kan du börja trassla upp den här härvan. Du måste helhjärtat välja att handla eller inte handla. Du kan välja vilket du vill, men du måste göra det. Du sitter fast i en föreställning om att du borde kunna få som du vill utan att behöva säga något och utan att behöva göra någon besviken"
Terapeuten försöker förklara att man skall säga ja när man menar ja, och att säga nej när man menar nej. Inte helt enkelt, eller hur?
Tillbaka till John Nash. Han var lite galen skulle man kunna säga. Egentligen var han sjuk men många menar nog galen. Jag är inte galen men jag kan känna igen mig i John. Kanske därför jag gillar filmen så. Och troligen gillar jag även John. Därför denna hyllning till honom.
Och vet ni, jag tror att John också kan ha sagt följande kloka ord men jag är inte helt säker:
"Det är bara i kärlekens mystiska ekvationer som man kan hitta matematikens logik"
Snudd på värt ett Nobelpris bara det.
Nu skall jag strax gå och tänka mig att jag sitter på flyget från Stockholm. Måtte det lyckas!
Godnatt.
lördag 12 december 2009
Idioter som cyklar på vägen!
Idag, nästan exakt på minuten, en vecka efter mitt förra raseriutbrott fick jag snudd på ett nytt. Jag hatar nämligen av hela mitt hjärta människor som cyklar på vägen när det ändå finns en cykelväg bredvid. Det gjorde någon idag. Han cyklade glatt på vägen. Cykelvägen ligger där bred och fin bredvid honom. Jag började såklart svära och gorma i bilen. När jag var bredvid honom tutade jag kraftigt och pekade mot cykelbanan. Han förstod naturligtvis ingenting. Han hade ingen hjärna. Idioten.
Det är en ganska ny företeelse. Att jag blir så arg. Undrar om det händer något som gör mig arg även nästa lördag.
Min dotter åt bara en korv till lunch trots att hon var jättehungrig. Det gjorde mig också arg. Inte rasande. Bara lite arg. Min son har spelat sitt livs första innebandymatch. Förlust 2-9. Det borde man också bli arg för. Antar att han blev det. Fast för honom är det nyttigt att förlora. Han behöver träna på det.
Ute faller ett långsamt snöfall. Ganska mysigt.
Det är en ganska ny företeelse. Att jag blir så arg. Undrar om det händer något som gör mig arg även nästa lördag.
Min dotter åt bara en korv till lunch trots att hon var jättehungrig. Det gjorde mig också arg. Inte rasande. Bara lite arg. Min son har spelat sitt livs första innebandymatch. Förlust 2-9. Det borde man också bli arg för. Antar att han blev det. Fast för honom är det nyttigt att förlora. Han behöver träna på det.
Ute faller ett långsamt snöfall. Ganska mysigt.
fredag 11 december 2009
Små och stora reflektioner
Har ni tänkt på en sak? Det är väldigt onödigt att cykla från Stockholm till Turkiet. Lika onödigt som att spela Sarah McLachlan när man äter köttbullar! Jag har tänkt på det.
Idag har jag promenerat igen. Från Riddargatan till Saltmätargatan. Duktiga jag. Det slår mig att staden är vacker. Romantisk. Vackra människor. Sorgsna människor.
Aftonbladet har lärt mig oerhört mycket idag. Bland annat har Aftonbladet lärt mig att Elin Nordegren, Tiger Woods svenska fru, inte borde nöja sig med att vakta sina barn och tillhandahålla sexuella tjänster på begäran! Hon är en sprudlande vacker kvinna som förtjänar mer än så. Aftonbladet har lärt mig att Elin skall ta sina barn och åka hem till sin vackra gård i Sverige.
Jag har insett idag att det alltid, alltid är samma sak när jag sitter på flyget från Stockholm. När det är 20 minuter kvar till landning så somnar jag. Där, högt uppe i luften, sover jag bättre än någon annanstans. Kanske borde jag flyga varje natt. Tanken som slår mig är alltid densamma. Varför tar det inte en timme längre att flyga från Stockholm till Göteborg? Borde man inte flyga lite långsammare. Vore inte det bra för miljön? I alla fall vore det bra för min skönhetssömn.
Nu dags för Idol-final, rött vin & ostbågar. Det är fredag!
Idag har jag promenerat igen. Från Riddargatan till Saltmätargatan. Duktiga jag. Det slår mig att staden är vacker. Romantisk. Vackra människor. Sorgsna människor.
Aftonbladet har lärt mig oerhört mycket idag. Bland annat har Aftonbladet lärt mig att Elin Nordegren, Tiger Woods svenska fru, inte borde nöja sig med att vakta sina barn och tillhandahålla sexuella tjänster på begäran! Hon är en sprudlande vacker kvinna som förtjänar mer än så. Aftonbladet har lärt mig att Elin skall ta sina barn och åka hem till sin vackra gård i Sverige.
Jag har insett idag att det alltid, alltid är samma sak när jag sitter på flyget från Stockholm. När det är 20 minuter kvar till landning så somnar jag. Där, högt uppe i luften, sover jag bättre än någon annanstans. Kanske borde jag flyga varje natt. Tanken som slår mig är alltid densamma. Varför tar det inte en timme längre att flyga från Stockholm till Göteborg? Borde man inte flyga lite långsammare. Vore inte det bra för miljön? I alla fall vore det bra för min skönhetssömn.
Nu dags för Idol-final, rött vin & ostbågar. Det är fredag!
torsdag 10 december 2009
Fel sida Hallandsåsen...
Idag krävs mer skärpa än vanligt. Mycket mer skärpa!
Det har nämligen kommit till min kännedom att en journalist, en riktig journalist, bevakar min blogg!
Har bara väntat på det, att proffsen skulle upptäcka denna och börja granska med sina kritiska ögon. Skit också...
Befinner mig på fel sida Hallandsåsen, närmare bestämt i Konungens stad, El Classico Estockholmo, nej jag menar AIKs hemstad, Stockholm, Solna, Sverige, Brolin, bollen är rund. Måste behärska mig nu. Tänk sport, prata sport (den riktiga journalisten är sportjournalist förstår ni. Jag måste visa att jag tänker på det ämnet och behärskar det till fullo).
Idag har det mest handlat om idrott. T ex flög jag med Malmö Aviation som även sponsrar svenska landslaget i fotboll. Bara en sån sak. Planet blev nästan en timme försenat vilket förstörde halva min dag. Men det gör inget. Jag hann då läsa alla sportbilagor samt surfa in på Kvällspostens hemsida där jag dagligen bevakar all sport värd namnet.
I Stockholm har jag ätit sushi. Nej, inte 30 bitar denna gång. Bara 8. Sedan har jag promenerat i rask takt genom staden, från söders höjder till Adolf Fredriks kyrka och lite till. Det tog nästan 35 minuter. Jag har jobbat också. Det är därför jag är här. För att på något vis kompensera en nyttig lunch har jag avslutat dagen med en onyttig måltid. Jag har käkat pencillin också.
Godnatt journalist (säg till om du behöver en vikarie)!
Det har nämligen kommit till min kännedom att en journalist, en riktig journalist, bevakar min blogg!
Har bara väntat på det, att proffsen skulle upptäcka denna och börja granska med sina kritiska ögon. Skit också...
Befinner mig på fel sida Hallandsåsen, närmare bestämt i Konungens stad, El Classico Estockholmo, nej jag menar AIKs hemstad, Stockholm, Solna, Sverige, Brolin, bollen är rund. Måste behärska mig nu. Tänk sport, prata sport (den riktiga journalisten är sportjournalist förstår ni. Jag måste visa att jag tänker på det ämnet och behärskar det till fullo).
Idag har det mest handlat om idrott. T ex flög jag med Malmö Aviation som även sponsrar svenska landslaget i fotboll. Bara en sån sak. Planet blev nästan en timme försenat vilket förstörde halva min dag. Men det gör inget. Jag hann då läsa alla sportbilagor samt surfa in på Kvällspostens hemsida där jag dagligen bevakar all sport värd namnet.
I Stockholm har jag ätit sushi. Nej, inte 30 bitar denna gång. Bara 8. Sedan har jag promenerat i rask takt genom staden, från söders höjder till Adolf Fredriks kyrka och lite till. Det tog nästan 35 minuter. Jag har jobbat också. Det är därför jag är här. För att på något vis kompensera en nyttig lunch har jag avslutat dagen med en onyttig måltid. Jag har käkat pencillin också.
Godnatt journalist (säg till om du behöver en vikarie)!
onsdag 9 december 2009
På två och en halv timme skulle jag kunna vara där
"Om du går in på Magle lilla kyrkogata västerifrån ska du passera butik Ärtan. Gå sedan in genom den svarta smidesgrinden på höger sida. Öppna den andra dörren på vänster hand och gå uppför trappan."
Erkänn att det låter som inledningen på en spännande deckare eller kanske en spännande saga för barn och unga. Det skulle kunna vara så men först och främst är det en vägbeskrivning. En vägbeskrivning till någons kontor. Till någon som bjuder in både kunder, leverantörer och vänner. Jag kunde vara där idag. Ändå är jag vare sig kund, leverantör eller vän. Inte så konstigt att jag inte är bjuden då. Men märkligt att jag ändå kunde vara där. På två och en halv timme skulle jag kunna vara där. Jag skulle kunna utge mig för att vara en engelsk barnboksförfattare. Tyvärr skulle detta falla på att jag pratar för dålig engelska. Jag skulle bli insläppt ändå. Jag har kontakter. Än så länge.
Har ni tänkt på att kontakter är färskvara? Till slut, om man inte vårdar dem, försvinner de. Först sakta och sen helt. Precis som med kärlek. En djupare form av kontakter. Eller blommor, en inte så djup färskvara, och ingen kontakt. Men om man inte vårdar dem så dör de.
Vårda eller se dem försvinna! Kontakterna, kärleken och blommorna.
Erkänn att det låter som inledningen på en spännande deckare eller kanske en spännande saga för barn och unga. Det skulle kunna vara så men först och främst är det en vägbeskrivning. En vägbeskrivning till någons kontor. Till någon som bjuder in både kunder, leverantörer och vänner. Jag kunde vara där idag. Ändå är jag vare sig kund, leverantör eller vän. Inte så konstigt att jag inte är bjuden då. Men märkligt att jag ändå kunde vara där. På två och en halv timme skulle jag kunna vara där. Jag skulle kunna utge mig för att vara en engelsk barnboksförfattare. Tyvärr skulle detta falla på att jag pratar för dålig engelska. Jag skulle bli insläppt ändå. Jag har kontakter. Än så länge.
Har ni tänkt på att kontakter är färskvara? Till slut, om man inte vårdar dem, försvinner de. Först sakta och sen helt. Precis som med kärlek. En djupare form av kontakter. Eller blommor, en inte så djup färskvara, och ingen kontakt. Men om man inte vårdar dem så dör de.
Vårda eller se dem försvinna! Kontakterna, kärleken och blommorna.
tisdag 8 december 2009
Världens bästa barnskötare!
Jag vet, man får inte kalla sig själv för barnskötare eller barnpassare när man själv är pappa till just det barnet! Men det låter så kaxigt att kalla sig själv för världens bästa pappa! Men ok, världens bästa pappa får det bli! Tack för komplimangen...
Idag satte jag nytt personligt rekord i att vara själv med minstingen (måste tänka...ehh...öhh...8 månader och 10 dagar, typ - så liten är han).
Två timmar och tio minuter i sträck! Så lyder det nya rekordet. Det ni. Jag förstår att ni är både imponerade och förvånade. Själv ser jag det som en naturlig del i min och hans utveckling. Först badade han i 15 minuter, sen bytte vi bajsblöja, självklart efter att precis ha klätt på honom. Sen rev han ut böcker ur bokhyllan, rev ut fotoalbum ur bokhyllan och öppnade ugnsluckan fem gånger. Jag stängde den 5 gånger. Sen minns jag inte exakt vad som utspelade sig. Jag minns att jag blev akut hungrig men gick bet på att finna något ätbart i vare sig kyl eller frys. I varje fall fann jag inget som inte krävde att först tillagas. Svårt när man är barnskötare. Således åkte världens bästa pappa med sitt barn för att köpa pizza.
Därefter minns jag att han kröp omkring i vardagsrummet och lät som en bäbis. När jag sedan var mätt och belåten blev han akut trött. Då gick vi upp och han somnade i min famn. Utan tutte somnade han! Jag la honom i sängen och placerade mig själv bredvid. Liggandes i sängen, ganska nöjd med min faderliga insats, påbörjade jag läsandet av boken "Marley" som jag lovat min dotter att läsa. Den handlar om en galen hund.
Jag har gjort en budget i dag också och förberett utvecklingssamtal med mina anställda. De är också som barn. Men jag är världens bästa barnskötare så de kan känna sig fullkomligt trygga.
Idag satte jag nytt personligt rekord i att vara själv med minstingen (måste tänka...ehh...öhh...8 månader och 10 dagar, typ - så liten är han).
Två timmar och tio minuter i sträck! Så lyder det nya rekordet. Det ni. Jag förstår att ni är både imponerade och förvånade. Själv ser jag det som en naturlig del i min och hans utveckling. Först badade han i 15 minuter, sen bytte vi bajsblöja, självklart efter att precis ha klätt på honom. Sen rev han ut böcker ur bokhyllan, rev ut fotoalbum ur bokhyllan och öppnade ugnsluckan fem gånger. Jag stängde den 5 gånger. Sen minns jag inte exakt vad som utspelade sig. Jag minns att jag blev akut hungrig men gick bet på att finna något ätbart i vare sig kyl eller frys. I varje fall fann jag inget som inte krävde att först tillagas. Svårt när man är barnskötare. Således åkte världens bästa pappa med sitt barn för att köpa pizza.
Därefter minns jag att han kröp omkring i vardagsrummet och lät som en bäbis. När jag sedan var mätt och belåten blev han akut trött. Då gick vi upp och han somnade i min famn. Utan tutte somnade han! Jag la honom i sängen och placerade mig själv bredvid. Liggandes i sängen, ganska nöjd med min faderliga insats, påbörjade jag läsandet av boken "Marley" som jag lovat min dotter att läsa. Den handlar om en galen hund.
Jag har gjort en budget i dag också och förberett utvecklingssamtal med mina anställda. De är också som barn. Men jag är världens bästa barnskötare så de kan känna sig fullkomligt trygga.
måndag 7 december 2009
Kaotisk morgon och 10 sekunders läkarbesök!
Dagen började med att en av mina fruar ringde. Jag har bara en fru så jag kanske borde säga min ex-fru. Hon ringde. Bilen startade inte. För första gången, sa hon. Jag är skeptisk. Den är trots allt från 1996 om jag minns rätt. Jag har själv köpt den. Ett bra köp faktiskt. En japan. Silverfärgad. Men den startade i alla fall inte just idag. Jag gjorde en blixtinsats och hämtade henne. Inte bara för hennes skull faktiskt utan för alla de små stackars barnen som annars hade tvingats stå ute och frysa. Hon är lärare. Småskollärare är hon även om det inte heter så längre.
Jag hann sedan komma hem och äta gröt på 5 minuter. Sedan nästa körning. Till skolan! På vägen dit ringde en av mina döttrar. Jag har förresten bara en dotter så jag behöver inte säga en av mina döttrar. Min dotter ringde. Hon hade glömt plånboken med pengar och busskort så det vara bara att snabbt leverera en av mina söner i skolan (jag har faktiskt två söner, även om bara den ena är i skolåldern ännu) och sedan fortare än lämpligt hemåt igen. Hon missade ändå sin buss men efter en snabb och framgångsrik biljakt kunde jag preja in bussen till sidan och min dotter kunde hoppa på bussen. Ja, kanske var det inte riktigt så det gick till men hon kom med bussen i alla fall. Med plånbok och busskort.
Senare på dagen åkte jag till Dr. Schweinkopf. Han hette inte så men han borde nästan kunna heta så för jag hann knappt komma in på hans mottagning - "Varsågod, sätt dig ner". "Du hade problem med ett sår på hakan". Han lyfte blicken och verkade fokusera mig med blicken, i nästan en sekund. Jag sa att de misstänkte svinkoppor när jag ringde.
"Japp" sa han. "Det är svinkoppor".
Penicillin och sedan goodbye
Jag tror besöket varade i ca 10 sekunder. Nästan lite besviken blev jag. Jag hade ställt in mig på skalpell, tömning av var, och lite annat läskigt. Helt i onödan!
Jag hann sedan komma hem och äta gröt på 5 minuter. Sedan nästa körning. Till skolan! På vägen dit ringde en av mina döttrar. Jag har förresten bara en dotter så jag behöver inte säga en av mina döttrar. Min dotter ringde. Hon hade glömt plånboken med pengar och busskort så det vara bara att snabbt leverera en av mina söner i skolan (jag har faktiskt två söner, även om bara den ena är i skolåldern ännu) och sedan fortare än lämpligt hemåt igen. Hon missade ändå sin buss men efter en snabb och framgångsrik biljakt kunde jag preja in bussen till sidan och min dotter kunde hoppa på bussen. Ja, kanske var det inte riktigt så det gick till men hon kom med bussen i alla fall. Med plånbok och busskort.
Senare på dagen åkte jag till Dr. Schweinkopf. Han hette inte så men han borde nästan kunna heta så för jag hann knappt komma in på hans mottagning - "Varsågod, sätt dig ner". "Du hade problem med ett sår på hakan". Han lyfte blicken och verkade fokusera mig med blicken, i nästan en sekund. Jag sa att de misstänkte svinkoppor när jag ringde.
"Japp" sa han. "Det är svinkoppor".
Penicillin och sedan goodbye
Jag tror besöket varade i ca 10 sekunder. Nästan lite besviken blev jag. Jag hade ställt in mig på skalpell, tömning av var, och lite annat läskigt. Helt i onödan!
söndag 6 december 2009
Svinkoppor
Min haka är inte fräck!
Värst var det nog igår men även idag är det rätt så illa. Jag ringde sjukvården och de sa direkt att det lät som svinkoppor. Blä! Läskigt! Alla pratar om svininfluensa men jag går och får svinkoppor! Tyder väl troligen på att jag är någon form av svin i alla fall. Jag googlade på svinkoppor och fann:
"Ytlig, smittsam hudinfektion som sitter framför allt i ansiktet, mest hos barn och ungdomar."
Måste tyda på att jag är relativt ungdomlig i alla fall. Allt började för en dryg vecka sedan då jag hade en minimal "finne" på hakan som jag genast försökte förgöra. Det slutade med svinkoppor! Uppenbarligen har någon elak bakterie smugit sig in i huden och bildat ett lite svin under huden, eller hur det nu är.
Hittade lite Kåvepenin hemma som jag nu tuggar på. Troligen hjälper det inte.
Trots denna, snudd på dödliga, sjukdom har vi haft gäster som ätit julmat, hör o häpna. Sill, skinka, köttbullar, och korv. Personer som skulle kunna bo här, som i ett stort kollektiv. Jag skulle lätt kunna tänka mig att bo i ett kollektiv. Jag känner för övrigt någon som bor i ett kollektiv. I Skåne. Ett skånskt kollektiv. Där borde de också äta julmat tillsammans. Är inte helt säker på att de gör det. De äter mest spagetti och köttfärssås. Ibland grönsakssoppa och ibland lasagne.
Brandskyddsmyndigheten hade aldrig godkänt detta kollektiv. Det beror inte på köttfärssåsen utan på alla barnvagnar, blomkrukor, mattor och annat som fyller trapphus och gångar. Utanför någon ligger även en såg. Den har brandskyddsmyndigheten dock inget att anmärka på.
Jag har löst ekvationer också. Först klarade jag inte av uppgifterna men sedan klarnade underbarnets hjärna! Jag är ruskigt smart. Kunde till slut förklara årskurs åttas ekvationer för min dotter. Jag är riktigt nöjd faktiskt.
Puss och Kram!
Oj...
Kanske inte just idag, då får ni svinkoppor. Blä!
Värst var det nog igår men även idag är det rätt så illa. Jag ringde sjukvården och de sa direkt att det lät som svinkoppor. Blä! Läskigt! Alla pratar om svininfluensa men jag går och får svinkoppor! Tyder väl troligen på att jag är någon form av svin i alla fall. Jag googlade på svinkoppor och fann:
"Ytlig, smittsam hudinfektion som sitter framför allt i ansiktet, mest hos barn och ungdomar."
Måste tyda på att jag är relativt ungdomlig i alla fall. Allt började för en dryg vecka sedan då jag hade en minimal "finne" på hakan som jag genast försökte förgöra. Det slutade med svinkoppor! Uppenbarligen har någon elak bakterie smugit sig in i huden och bildat ett lite svin under huden, eller hur det nu är.
Hittade lite Kåvepenin hemma som jag nu tuggar på. Troligen hjälper det inte.
Trots denna, snudd på dödliga, sjukdom har vi haft gäster som ätit julmat, hör o häpna. Sill, skinka, köttbullar, och korv. Personer som skulle kunna bo här, som i ett stort kollektiv. Jag skulle lätt kunna tänka mig att bo i ett kollektiv. Jag känner för övrigt någon som bor i ett kollektiv. I Skåne. Ett skånskt kollektiv. Där borde de också äta julmat tillsammans. Är inte helt säker på att de gör det. De äter mest spagetti och köttfärssås. Ibland grönsakssoppa och ibland lasagne.
Brandskyddsmyndigheten hade aldrig godkänt detta kollektiv. Det beror inte på köttfärssåsen utan på alla barnvagnar, blomkrukor, mattor och annat som fyller trapphus och gångar. Utanför någon ligger även en såg. Den har brandskyddsmyndigheten dock inget att anmärka på.
Jag har löst ekvationer också. Först klarade jag inte av uppgifterna men sedan klarnade underbarnets hjärna! Jag är ruskigt smart. Kunde till slut förklara årskurs åttas ekvationer för min dotter. Jag är riktigt nöjd faktiskt.
Puss och Kram!
Oj...
Kanske inte just idag, då får ni svinkoppor. Blä!
lördag 5 december 2009
Riktigt förbannad!
Idag var jag förbannad. Inte arg utan jävligt förbannad. Först kunde jag inte hitta en bruksanvisning och sen kom någon försent! Riktigt sent. Jag orkar inte berätta nu för då blir jag bara arg igen.
Jag har svurit. Förbannat.
Jag är trött och har en infekterad haka dessutom. Kanske därför jag reagerade så starkt. Gör man det när man har en infekterad haka? Blir förbannad lätt. Jävligt förbannad.
Nu är jag inte arg längre. Jag ser Harry Potter. Min son tycker det är ondödigt mycket kärlek denna gång. Kärlek blandat med läskigheter.
Vi har hämtat en gran också. Hämtat och hämtat, den kostade 250 kronor. Nästa år skall jag stjäla en gran. Då sparar jag säkert mer än 250 kronor. De blir dyrare varje år. Den står i garaget nu. Tänkte ställa den ute men var rädd att någon skulle stjäla den. Kanske finns det fler än jag som är potentiella grantjuvar.
Jag har svurit. Förbannat.
Jag är trött och har en infekterad haka dessutom. Kanske därför jag reagerade så starkt. Gör man det när man har en infekterad haka? Blir förbannad lätt. Jävligt förbannad.
Nu är jag inte arg längre. Jag ser Harry Potter. Min son tycker det är ondödigt mycket kärlek denna gång. Kärlek blandat med läskigheter.
Vi har hämtat en gran också. Hämtat och hämtat, den kostade 250 kronor. Nästa år skall jag stjäla en gran. Då sparar jag säkert mer än 250 kronor. De blir dyrare varje år. Den står i garaget nu. Tänkte ställa den ute men var rädd att någon skulle stjäla den. Kanske finns det fler än jag som är potentiella grantjuvar.
fredag 4 december 2009
Jury, julfest, framgång, rävhårig foxterrier, tennis och whiskey till fel person!
Behöver jag egentligen säga mer?
Jag läser rubriken igen och känner att två dygn är ganska väl sammanfattade. Kort förklaring. Gårdagen började i ottan där ottan är just otta-noll-noll (skånskt uttal). Fick äntligen se det "nya" Pedagogen. Några år får väl ändå anses som nytt i ett större perspektiv? Fantastiska lokaler! Fem timmars juryarbete i Venture Cup. För er som inte vet - Venture Cup är en tävling för "entreprenörer", en tävling i att skriva affärsplaner och förbereda en produkt- och/eller tjänstelansering på marknaden. Otroligt inspirerande och lärorikt att få ta del av och vara med och ge feedback på alla dessa bra, halvbra och mindre bra affärsidéer och planer.
Några få timmars arbete och sedan julfest på vår bank. En mycket trevlig tillställning med sång av Göteborgs Lucia med tärnor. Nej inte Lucia faktiskt för hon är ännu inte framröstad. Oavsett, sången var oerhört fin. En trevlig kväll blev det. Kanske lärde jag mig att man kan ha roligt utan sprit! Brukar inte chansa på det i vanliga fall men valde igår att vara en av de mest nyktra av fler än 300 gäster. Troligen en engångsföreteelse.
Framgång, står för framgång i arbetet! Äntligen, efter idogt arbete har vi börjat få utdelning i form av nya kunder och nya uppdrag inom IT och Teknik. Rekrytering handlar det om - har jag visst glömt att säga. Vi är proffs på att finna duktiga människor! Och JAG är proffs på att bedöma människor! Hmm...vem säger emot?
Idag fick jag veta att det finns en hundras som heter rävhårig foxterrier! Det visste ni inte va? För er som är nyfikna på denna foxhåriga rävterrier...det finns två exemplar att beskåda i Lund i helgen. Jag lovar, jag skämtar inte!
Har hunnit med att träna tennis också, med Tova och proffsig tränare. Tålmodiga Tova fick stå ut med att jag missade åtta backhands av nio, för syftet var att lära mig tvåhandsfattning igen. Något som var självklart för 30 år sedan då jag troligen var bättre än vad jag är idag.
Kvällen avslutades, som traditionen säger med Idol. I stridens hetta lyckades min son (8 år) svepa i sig en rejäl klunk av min 17-åriga Whiskey, i tron att det var hans vattenglas! Plötsligt flyger han upp ur soffan och spottar o fräser för att sedan rusa mot köket och vattenkranen.
Nu dags att vila. Sover gör jag sällan och lite.
Jag läser rubriken igen och känner att två dygn är ganska väl sammanfattade. Kort förklaring. Gårdagen började i ottan där ottan är just otta-noll-noll (skånskt uttal). Fick äntligen se det "nya" Pedagogen. Några år får väl ändå anses som nytt i ett större perspektiv? Fantastiska lokaler! Fem timmars juryarbete i Venture Cup. För er som inte vet - Venture Cup är en tävling för "entreprenörer", en tävling i att skriva affärsplaner och förbereda en produkt- och/eller tjänstelansering på marknaden. Otroligt inspirerande och lärorikt att få ta del av och vara med och ge feedback på alla dessa bra, halvbra och mindre bra affärsidéer och planer.
Några få timmars arbete och sedan julfest på vår bank. En mycket trevlig tillställning med sång av Göteborgs Lucia med tärnor. Nej inte Lucia faktiskt för hon är ännu inte framröstad. Oavsett, sången var oerhört fin. En trevlig kväll blev det. Kanske lärde jag mig att man kan ha roligt utan sprit! Brukar inte chansa på det i vanliga fall men valde igår att vara en av de mest nyktra av fler än 300 gäster. Troligen en engångsföreteelse.
Framgång, står för framgång i arbetet! Äntligen, efter idogt arbete har vi börjat få utdelning i form av nya kunder och nya uppdrag inom IT och Teknik. Rekrytering handlar det om - har jag visst glömt att säga. Vi är proffs på att finna duktiga människor! Och JAG är proffs på att bedöma människor! Hmm...vem säger emot?
Idag fick jag veta att det finns en hundras som heter rävhårig foxterrier! Det visste ni inte va? För er som är nyfikna på denna foxhåriga rävterrier...det finns två exemplar att beskåda i Lund i helgen. Jag lovar, jag skämtar inte!
Har hunnit med att träna tennis också, med Tova och proffsig tränare. Tålmodiga Tova fick stå ut med att jag missade åtta backhands av nio, för syftet var att lära mig tvåhandsfattning igen. Något som var självklart för 30 år sedan då jag troligen var bättre än vad jag är idag.
Kvällen avslutades, som traditionen säger med Idol. I stridens hetta lyckades min son (8 år) svepa i sig en rejäl klunk av min 17-åriga Whiskey, i tron att det var hans vattenglas! Plötsligt flyger han upp ur soffan och spottar o fräser för att sedan rusa mot köket och vattenkranen.
Nu dags att vila. Sover gör jag sällan och lite.
onsdag 2 december 2009
Urlakad experttränare tittar på månen
Nu är jag riktigt trött! Här skall man väl helst framstå som stark, pigg och positiv men sanningen nu är att jag känner mig svag, anti-pigg och...nä, inte negativ. Bara urlakad.
Men innan jag går o lägger mig måste jag visa er något! Har själv inte hunnit läsa så noga, det måste jag erkänna. Men någon jag litar på fullt har visat mig detta och bett mig skriva på. Som jag sagt tidigare, mitt bidrag kan göra en skillnad!
Eller inte?
Kika själv:
http://tcktcktck.org/
Idag har jag erbjudit mina tjänster som "experttränare" i längdhopp. Det var så de sålde in det! Det var länge sedan sist men väl där drabbades jag av den entusiasm som ändå karaktäriserar min person! Väl hemma väntade 10 st. olästa affärsidéer av 21 st. som måste vara genomlästa och utvärderade till i morgon bitti. Juryn kan inte vänta...
Innan jag kryper till kojs skall jag titta på månen. Tänk, det är samma måne man kan se även om man befinner sig i...Skåne, det rimmar på måne.
Godnatt alla ni som tittar på månen ikväll!
Men innan jag går o lägger mig måste jag visa er något! Har själv inte hunnit läsa så noga, det måste jag erkänna. Men någon jag litar på fullt har visat mig detta och bett mig skriva på. Som jag sagt tidigare, mitt bidrag kan göra en skillnad!
Eller inte?
Kika själv:
http://tcktcktck.org/
Idag har jag erbjudit mina tjänster som "experttränare" i längdhopp. Det var så de sålde in det! Det var länge sedan sist men väl där drabbades jag av den entusiasm som ändå karaktäriserar min person! Väl hemma väntade 10 st. olästa affärsidéer av 21 st. som måste vara genomlästa och utvärderade till i morgon bitti. Juryn kan inte vänta...
Innan jag kryper till kojs skall jag titta på månen. Tänk, det är samma måne man kan se även om man befinner sig i...Skåne, det rimmar på måne.
Godnatt alla ni som tittar på månen ikväll!
Blondinbella - kollega i branschen
God morgon. Idag har vintern anlänt till Göteborg. Frostigt, kallt, vackert.
På väg till jobbet idag lyssnade jag av en slump på en radiokanal som jag annars aldrig lyssnar på. Gäster var Blondinbella och någon för mig okänd, troligen allmänt känd, väninna till henne. De svarade på lyssnarnas frågor om kvinnors natur och om sex. T ex frågade någon hur det kommer sig att en tjej blir ihop med en kille och sedan börjar med att förändra honom, till det yttre och till det inre. Sedan dumpar hon honom och skyller på att han inte var som när de träffades. Blondinbella förklarade kunnigt och pedagogiskt att det är ungefär som att leka med en docka, att vara ihop med en kille. "Det är kul att klä ut dem och hålla på". En del killar, berättade hon klär sig t ex i kortärmade rutiga skjortor. Detta förklarade man som ett småstadsfenomen. Dock åtgärdade man enkelt sådant genom att ta dem till diverse klädbutiker, fortsatte Bella. Killarna brukar oftast uppskatta detta och slutar därmed använda kortärmade rutiga skjortor.
Det var lärorikt att lyssna på en bloggarkollega som blivit både rik och berömd på sitt bloggande. När jag kommer hem idag är det jag som går direkt till klädkammaren och inventerar skjortinnehavet! Jag är rädd att där gömmer sig både en och två kortärmade rutiga skjortor.
På väg till jobbet idag lyssnade jag av en slump på en radiokanal som jag annars aldrig lyssnar på. Gäster var Blondinbella och någon för mig okänd, troligen allmänt känd, väninna till henne. De svarade på lyssnarnas frågor om kvinnors natur och om sex. T ex frågade någon hur det kommer sig att en tjej blir ihop med en kille och sedan börjar med att förändra honom, till det yttre och till det inre. Sedan dumpar hon honom och skyller på att han inte var som när de träffades. Blondinbella förklarade kunnigt och pedagogiskt att det är ungefär som att leka med en docka, att vara ihop med en kille. "Det är kul att klä ut dem och hålla på". En del killar, berättade hon klär sig t ex i kortärmade rutiga skjortor. Detta förklarade man som ett småstadsfenomen. Dock åtgärdade man enkelt sådant genom att ta dem till diverse klädbutiker, fortsatte Bella. Killarna brukar oftast uppskatta detta och slutar därmed använda kortärmade rutiga skjortor.
Det var lärorikt att lyssna på en bloggarkollega som blivit både rik och berömd på sitt bloggande. När jag kommer hem idag är det jag som går direkt till klädkammaren och inventerar skjortinnehavet! Jag är rädd att där gömmer sig både en och två kortärmade rutiga skjortor.
tisdag 1 december 2009
Överkompatibel mellanmänsklig relation
Jag erkänner direkt. Rubriken kan lätt tolkas som att jag drabbats av en svår sjukdom, hittills okänd för vetenskapen. Men så är inte fallet. Mellanmänsklig relation är enkelt, det handlar om en relation mellan människor. Kompatibel är detsamma som förenlig, möjlig att samordna, överensstämmande. Överkompatibel är därmed detsamma som överförenlig, överöverensstämmande. Som alla matematiker vet tar över och över ut varandra och kvar blir stämmande. När allting stämmer helt enkelt. Svårare än så behöver det faktiskt inte vara. Visst är det ganska fantastiskt! Ja, ja någon trollade visst bort ens men ensstämmande finns väl ändå inget som heter. Därmed förstår väl också alla att det inte alls kan ha med saken att göra.
Det känns faktiskt helt underbart att kunna plocka fram detta om vardagen känns tung och sinnet går i moll. När vardagen går lätt och sinnet sjunger i dur då plockar man fram det ändå. Överkompatibel mellanmänsklig relation!
Att saken i sig låter lätt och okomplicerad skall dock inte lura oss att tro att sådan är sanningen. Nej då! Mellanmänsklig relation kan i detta fallet ha en djupare mer komplex innebörd. Det kan också ha en inte djupare men mer barnförbjuden innebörd. Djupet finns kvar såklart men innebörden syftar då inte på djupet i sig utan mer på det barnförbjudna. Det skulle också kunna ha en mening ungefär som B i något som börjar just på B. Eller varför inte som L i Luleå eller en helt annan stad som börjar på L.
Någon vill inte ha köttbullar eller pyttipanna. Plättar är inte så matiga. Någon har spelat handboll och någon har kommit hem! Allt detta en helt vanlig tisdag...
Det känns faktiskt helt underbart att kunna plocka fram detta om vardagen känns tung och sinnet går i moll. När vardagen går lätt och sinnet sjunger i dur då plockar man fram det ändå. Överkompatibel mellanmänsklig relation!
Att saken i sig låter lätt och okomplicerad skall dock inte lura oss att tro att sådan är sanningen. Nej då! Mellanmänsklig relation kan i detta fallet ha en djupare mer komplex innebörd. Det kan också ha en inte djupare men mer barnförbjuden innebörd. Djupet finns kvar såklart men innebörden syftar då inte på djupet i sig utan mer på det barnförbjudna. Det skulle också kunna ha en mening ungefär som B i något som börjar just på B. Eller varför inte som L i Luleå eller en helt annan stad som börjar på L.
Någon vill inte ha köttbullar eller pyttipanna. Plättar är inte så matiga. Någon har spelat handboll och någon har kommit hem! Allt detta en helt vanlig tisdag...
måndag 30 november 2009
Typisk måndag...
Man kan nog säga att idag är en "typisk måndag". Om man nu tycker måndagar som är typiska är tråkiga, grå, långa och måndagsaktiga. Men i morgon är det december! Då kommer ljuset igen, och jultomten!
Min dotter har dansat idag - folkdans, hör o häpna. Hon är ingen folkdansare eller vad det nu kan heta, ingen dalmas och ingen bondjänta heller. Hon hade på sig en riktig folkdräkt, kanske från Gästrikland, Medelpad eller något sådant fint. Jag var inte där. Jag var på fotbollsträning. Märklig prioritering, jag håller med. Fotbollsträningen är två gånger/vecka dvs. åtta gånger per månad, minst, och kanske 100 gånger per år! Folkdans är en gång/år, kanske en gång i livet!
Men jag är ingen folkdanstittare. Dessutom var jag själv hemma, med fotbollsspelaren! Jag tittade bara på fotboll i fem minuter. Sen promenerade jag, och pratade med någons kusins man som har en hund som blev rastlös och började skälla. Då fick han gå.
Nu känns det som att det inte är en typisk måndag längre. Det känns ganska bra. Kanske beror det på att det snart är december. Eller inte!
Min dotter har dansat idag - folkdans, hör o häpna. Hon är ingen folkdansare eller vad det nu kan heta, ingen dalmas och ingen bondjänta heller. Hon hade på sig en riktig folkdräkt, kanske från Gästrikland, Medelpad eller något sådant fint. Jag var inte där. Jag var på fotbollsträning. Märklig prioritering, jag håller med. Fotbollsträningen är två gånger/vecka dvs. åtta gånger per månad, minst, och kanske 100 gånger per år! Folkdans är en gång/år, kanske en gång i livet!
Men jag är ingen folkdanstittare. Dessutom var jag själv hemma, med fotbollsspelaren! Jag tittade bara på fotboll i fem minuter. Sen promenerade jag, och pratade med någons kusins man som har en hund som blev rastlös och började skälla. Då fick han gå.
Nu känns det som att det inte är en typisk måndag längre. Det känns ganska bra. Kanske beror det på att det snart är december. Eller inte!
söndag 29 november 2009
Robin, El Classico och första advent
Strax efter midnatt förlorade Robin Söderling semifinalen i Masters! 6-7 i tredje och avgörande set. Synd! Några timmar senare var det min tur. Jag begav mig tidigt mot tennishallen. På vägen dit ringer motståndaren och är plötsligt akut sjuk! Märkligt att det sker just 20 minuter före denna tidiga morgonmatch. Nåväl, jag passar på att träna en timme och är ganska nöjd med det (idiot!!)
Senare bär det av till julmarknad, nä...inte alls, finns det? Idag är det istället Outlet som gäller. Juloutlet! Puuh, suck, stånk o stön, men jag måste erkänna att 50 kronor för två ryggsäckar är ett bra pris. Men med tanke på att i huset redan finns kanske sju ryggsäckar så undrar jag hur det kom sig att jag lät mig övertalas att de verkligen behövdes. När en hoodtröja för 150 kr blev vår för 100 kr p ga att kassörskan inte visste priset, då blev jag riktigt nöjd. Man kan säga att jag därmed fick två onödiga ryggsäckar gratis tack vare att jag köpte en onödig hoodtröja, till en som redan har sju hoodtröjor.
Senare blev det middag hos mor o far och sen dagens höjdpunkt, El Classico! Barcelona VS Real Madrid. Jag tittade med ett öga medans min son bytte om till Barca-tröjan och laddade rejält. Efter 6 minuter i andra halvlek kom Zlatan in och 4 minuter senare gjorde han 1-0 till Barcelona. Otroligt snyggt! Framför allt en otroligt snygg passning som landade på Zlatans fot...
I allt detta har jag nästan helt missat att det är första advent idag! Inte ens ljuset har vi tänt. Attans, det får bli i morgon bitti istället!
Senare bär det av till julmarknad, nä...inte alls, finns det? Idag är det istället Outlet som gäller. Juloutlet! Puuh, suck, stånk o stön, men jag måste erkänna att 50 kronor för två ryggsäckar är ett bra pris. Men med tanke på att i huset redan finns kanske sju ryggsäckar så undrar jag hur det kom sig att jag lät mig övertalas att de verkligen behövdes. När en hoodtröja för 150 kr blev vår för 100 kr p ga att kassörskan inte visste priset, då blev jag riktigt nöjd. Man kan säga att jag därmed fick två onödiga ryggsäckar gratis tack vare att jag köpte en onödig hoodtröja, till en som redan har sju hoodtröjor.
Senare blev det middag hos mor o far och sen dagens höjdpunkt, El Classico! Barcelona VS Real Madrid. Jag tittade med ett öga medans min son bytte om till Barca-tröjan och laddade rejält. Efter 6 minuter i andra halvlek kom Zlatan in och 4 minuter senare gjorde han 1-0 till Barcelona. Otroligt snyggt! Framför allt en otroligt snygg passning som landade på Zlatans fot...
I allt detta har jag nästan helt missat att det är första advent idag! Inte ens ljuset har vi tänt. Attans, det får bli i morgon bitti istället!
Söndag 29 november, kl 21.31
Plötsligt slog det mig, vad är egentligen en blogg? Handlar det om att skriva dagbok? Jag kollade och fann nedan...
Blogg, en förkortning eller förenkling av webblogg; av engelskans blog, kortform av weblog från de engelska orden web och log, är en webplats som innehåller periodiskt publicerade inlägg och/eller dagboksanteckningar på en websida där inläggen är ordnade så att de senaste inläggen oftast är högst upp.
Bloggar har de senaste åren blivit mycket populära och fenomenet har vuxit lavinartat. Indexeringstjänsten Technorati har sedan 2003 följt utvecklingen och uppskattar att det, i mars 2007, skapades omkring 120 000 bloggar dagligen.Två år senare, april 2009, beräknas ca 190 000 bloggar startas varje dag.
Då vet vi...
Blogg, en förkortning eller förenkling av webblogg; av engelskans blog, kortform av weblog från de engelska orden web och log, är en webplats som innehåller periodiskt publicerade inlägg och/eller dagboksanteckningar på en websida där inläggen är ordnade så att de senaste inläggen oftast är högst upp.
Bloggar har de senaste åren blivit mycket populära och fenomenet har vuxit lavinartat. Indexeringstjänsten Technorati har sedan 2003 följt utvecklingen och uppskattar att det, i mars 2007, skapades omkring 120 000 bloggar dagligen.Två år senare, april 2009, beräknas ca 190 000 bloggar startas varje dag.
Då vet vi...
lördag 28 november 2009
Ditt bidrag betyder något!
Tillbaka igen! Börjar bli varm i kläderna. I min bloggare-kostym :-)
Som jag sa, det finns andra skäl till att jag inte startat min bloggare-karriär på ett föredömligt vis. Utöver den fasansfulla insikten om mårdhundens existens har jag även ägnat mig åt...
Nu måste vi först reda ut en sak. Kan man verkligen berätta allt här, i sin blogg? Det går väl inte. Berätta allt om sina förehavanden, sina tankar, sina känslor och sina...Nej! Det tänker jag inte. Men det borde man kanske? Som en "öppen bok", ett fönster på glänt, där man kan se rakt in i min själ.
Hmmm...
Anledningen till att jag inte startat min bloggare-karriär så som jag egentligen skulle ha gjort (med att skriva varje dag) är helt enkelt att jag haft andra saker för mig. Punkt slut. Jag har skaffat mig insikter! Insikter om det möjliga i det omöjliga. Inte att det omöjliga är möjligt men att mitt lilla bidrag kan betyda en avsevärd skillnad.
Förresten har jag bestämt mig nu för att inte förklara något. Jag har faktiskt ingen skyldighet att försvara mig. Jag bloggar av egen fri vilja och nu är jag tillbaka, disciplinerad och motiverad!
God natt!
Som jag sa, det finns andra skäl till att jag inte startat min bloggare-karriär på ett föredömligt vis. Utöver den fasansfulla insikten om mårdhundens existens har jag även ägnat mig åt...
Nu måste vi först reda ut en sak. Kan man verkligen berätta allt här, i sin blogg? Det går väl inte. Berätta allt om sina förehavanden, sina tankar, sina känslor och sina...Nej! Det tänker jag inte. Men det borde man kanske? Som en "öppen bok", ett fönster på glänt, där man kan se rakt in i min själ.
Hmmm...
Anledningen till att jag inte startat min bloggare-karriär så som jag egentligen skulle ha gjort (med att skriva varje dag) är helt enkelt att jag haft andra saker för mig. Punkt slut. Jag har skaffat mig insikter! Insikter om det möjliga i det omöjliga. Inte att det omöjliga är möjligt men att mitt lilla bidrag kan betyda en avsevärd skillnad.
Förresten har jag bestämt mig nu för att inte förklara något. Jag har faktiskt ingen skyldighet att försvara mig. Jag bloggar av egen fri vilja och nu är jag tillbaka, disciplinerad och motiverad!
God natt!
Mårdhundarna anfaller!
Ojojoj...Ny bloggare och redan så odisciplinerad. Jag frågade min dotter idag om man måste blogga varje dag och svaret blev krasst att man helst bör blogga många gånger varje dag (!)
Jag lovar bättring, absolut, men faktiskt jag har flera giltiga skäl till min odisciplin som således inte är någon odisciplin utan snarare effekten av...
Nu skall ni få höra! Har ni någonsin hört talas om mårdhundar? Om inte, var inte ledsna, det hade inte jag heller förrän nu i veckan, dagen efter jag startade min blogg, dagen efter det att jag var i Köpenhamn, när jag var tillbaka i Sverige igen, tillbaka i Skåne! Då fick jag för första gången höra talas om mårdhunden och allt läskigt den kan göra. T ex kan den göra så att inte någons lilla dotter kan plocka blåbär. Den kan göra så att du och jag får rabies...Huuh! Hemska mårdhund! Den kan simma också. Troligen är det så den kommer hit. Den simmar från Danmark över Öresund, via Pepparholmen eller troligare från Helsingör till Helsingborg. Sen springer den söderut, norrut och österut och beblandar sig med vargar, rävar, igelkottar, gråsuggor och andra djur i skogen. Hemska mårdhund! Det är faktiskt därfor som jag inte kunnat blogga något. Jag var såklart tvungen att kolla upp denna mårdhund. Nu vet jag allt! Jag tänker inte berätta allt för det är för läskigt! Men troligen förstår ni nu varför jag inte bloggat. Det finns andra skäl också. Jag skall snart berätta.
Jag lovar bättring, absolut, men faktiskt jag har flera giltiga skäl till min odisciplin som således inte är någon odisciplin utan snarare effekten av...
Nu skall ni få höra! Har ni någonsin hört talas om mårdhundar? Om inte, var inte ledsna, det hade inte jag heller förrän nu i veckan, dagen efter jag startade min blogg, dagen efter det att jag var i Köpenhamn, när jag var tillbaka i Sverige igen, tillbaka i Skåne! Då fick jag för första gången höra talas om mårdhunden och allt läskigt den kan göra. T ex kan den göra så att inte någons lilla dotter kan plocka blåbär. Den kan göra så att du och jag får rabies...Huuh! Hemska mårdhund! Den kan simma också. Troligen är det så den kommer hit. Den simmar från Danmark över Öresund, via Pepparholmen eller troligare från Helsingör till Helsingborg. Sen springer den söderut, norrut och österut och beblandar sig med vargar, rävar, igelkottar, gråsuggor och andra djur i skogen. Hemska mårdhund! Det är faktiskt därfor som jag inte kunnat blogga något. Jag var såklart tvungen att kolla upp denna mårdhund. Nu vet jag allt! Jag tänker inte berätta allt för det är för läskigt! Men troligen förstår ni nu varför jag inte bloggat. Det finns andra skäl också. Jag skall snart berätta.
tisdag 24 november 2009
dikt från Köbenhavn, spontan
Tilbud
Tivoli
Tuborg
Tre gånger T i Köbenhavn
Tennis
Tennis
Tennis
Tre gånger Tennis i Köbenhavn
Varför dikta på T
När F finns
F som i
Filifjonka
Falafel
Filmfotograf
F som i Köbenhavn utan F
Tivoli
Tuborg
Tre gånger T i Köbenhavn
Tennis
Tennis
Tennis
Tre gånger Tennis i Köbenhavn
Varför dikta på T
När F finns
F som i
Filifjonka
Falafel
Filmfotograf
F som i Köbenhavn utan F
Köpenhamn 24 november
Dagen D, dagen då jag skaffade min egen blogg!
Lustigt, jag som alltid älskat att skriva, lite trög i starten....min dotter har länge haft sin egen blogg, skolad av unga "modebloggare" visar hon glatt sina senaste klädfynd, väskfynd och allt vad det nu kan vara...
Jag tycker om det, där får man läsa sådant som upptar hennes tankar, sådant hon kanske inte alltid berättar.
Jag kommer NATURLIGTVIS att vara mer djupsinnig än så...här blir det inget snack om shopping utan här blir det tung poesi, tung lyrik och tung :-)
Nä...kanske inte men välkommen i alla fall!!
Idag är jag i Köpenhamn, för att i morgon jobba med min danska kollega. Hennes man har visst svininfluensa (!) så jag får nog låta bli att krama henne imorgon..Jag som inte är vaccinerad
Lustigt, jag som alltid älskat att skriva, lite trög i starten....min dotter har länge haft sin egen blogg, skolad av unga "modebloggare" visar hon glatt sina senaste klädfynd, väskfynd och allt vad det nu kan vara...
Jag tycker om det, där får man läsa sådant som upptar hennes tankar, sådant hon kanske inte alltid berättar.
Jag kommer NATURLIGTVIS att vara mer djupsinnig än så...här blir det inget snack om shopping utan här blir det tung poesi, tung lyrik och tung :-)
Nä...kanske inte men välkommen i alla fall!!
Idag är jag i Köpenhamn, för att i morgon jobba med min danska kollega. Hennes man har visst svininfluensa (!) så jag får nog låta bli att krama henne imorgon..Jag som inte är vaccinerad
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)
