Man tror inte det är sant!
En tapirunge har fötts på Ölands djurpark. Och ytterligare en har fötts i Eskilstuna. Stackars hela Öland. Stackars hela Eskilstuna. Stackars hela Sverige och stackars hela norra Europa.
Jag citerar Aftonbladet idag:
"Det föds bara runt 30 tapirföl i världen i fångenskap varje år varav bara var tredje är en hona så fölet är smått unikt, skriver SR Kalmar.
Enligt Rickard Berglund, djur- och driftsansvarig, är födseln det absolut bästa som har hänt i parkens 35-åriga historia.
Det är den andra tapirfödseln på bara en vecka i Sverige. På Parken Zoo i Eskilstuna föddes en tapirgosse den 14 juli, och döptes därför efter prins Daniel."
Ni vet vad jag tycker om tapirungar.
I synnerhet i pekböcker för barn.
Fy.
Nåväl, det är väl ok om den håller sig på djurparken.
Så till er båda, små, fula tapirungar. Stanna där ni är och gör inte anspråk på en plats i pekböcker för barn bland små gulliga ankungar, kattungar och föl. Där hör ni verkligen inte hemma.
Blä för tapirungar!
måndag 19 juli 2010
lördag 17 juli 2010
17 juli
Idag är det 17 juli.
För 71 dagar sedan var det den 7 maj.
71 dagar.
Kanske bara av en händelse blir det just 71 om man vänder på 17.
Det slog mig nu.
7 maj - 17 juli
71 dagar.
För 71 dagar sedan var det den 7 maj.
71 dagar.
Kanske bara av en händelse blir det just 71 om man vänder på 17.
Det slog mig nu.
7 maj - 17 juli
71 dagar.
onsdag 14 juli 2010
Grizzly-mannen, Timothy Treadwell
Har precis sett filmen. Dokumentären om "Grizzly-mannen", Timothy Treadwell.
"Timothy Treadwell (29 april 1957 - 5 oktober 2003) var en amerikansk björnentusiast, naturalist och dokumentärfilmsskapare vars födelsenamn var Timothy Dexter. Han levde tillsammans med grizzlybjörnar i Katmai Nationalpark i Alaska, USA i ungefär tretton säsonger. Treadwell bevisade utan tvekan sin mycket kontroveriella tes att nutidsmänniskan, trots civilisation och komfort, i kraft av intuition, kunskap, förståelse, taktik och offensivt förhållningssätt vid möten och konfrontationer med björn kunde framkalla social acceptans och i varje fall uteblivna angripanden. Emellertid dödades och slukades han och hans flickvän, Amie Huguenard, av en eller möjligen två grizzlybjörnar efter den trettonde sommaren med björnarna."
Jag kan inte annat än fascineras av denna besatthet. Kanske för att jag själv bär en ådra av besatthet i mitt inre. Timothy hade svåra alkohol- och drogproblem men fann sin mening med livet i vildmarken, bland grizzly-björnarna. Var kan jag finna min?
Plötsligt, mitt under filmen, kom jag att tänka på en bok som jag länge tänkt beställa. Jag beställde den nu. Den heter "Den fredlige krigarens väg", eller egentligen, "Way of the peaceful warrior". Den kan jag berätta mer om en annan dag.
Kan idag berätta om en hastig resa till Köpenhamn som genomfördes mest i brist på annat och delvis för att panta massor av ölflaskor och backar (5 backar). Det gick sådär. Pantmaskinen på ett ställe var sönder och på nästa tog de bara emot stora backar. Hem med tre igen således och köpte jag några öl? Nej - de billiga var slut! Och plötsligt blev allt jobbigt och alla höll på att hungra ihjäl så därför åkte vi snabbt tillbaka till lilla Sverige och åt en sen middag på Ikea. Drygt 100 kr för fyra personer. Hyfsat billigt i alla fall (om man bortser från resan t or till Danmark).
Jag har inte skrivit i min dagbok på några dagar. Det borde jag för jag har ganska mycket att säga.
Men, om ingen läser det kan man i och för sig undra till vilken nytta.
Grattis Alex, 10 år, du vann Höllviksspelen! Nästa år vinner David - kom ihåg att jag sagt det idag :-)
Grizzly-mannen, du äger min respekt! Trots att det inte finns så mycket kvar av dig. Du blev dödad och uppäten men ärligt talat, jag tror inte det gjorde dig så illa. Klart att det kändes att bli dödad men du dog bland vänner mitt i ditt livs mening!
Jag hedrar dig Timothy Treadwell.
"Timothy Treadwell (29 april 1957 - 5 oktober 2003) var en amerikansk björnentusiast, naturalist och dokumentärfilmsskapare vars födelsenamn var Timothy Dexter. Han levde tillsammans med grizzlybjörnar i Katmai Nationalpark i Alaska, USA i ungefär tretton säsonger. Treadwell bevisade utan tvekan sin mycket kontroveriella tes att nutidsmänniskan, trots civilisation och komfort, i kraft av intuition, kunskap, förståelse, taktik och offensivt förhållningssätt vid möten och konfrontationer med björn kunde framkalla social acceptans och i varje fall uteblivna angripanden. Emellertid dödades och slukades han och hans flickvän, Amie Huguenard, av en eller möjligen två grizzlybjörnar efter den trettonde sommaren med björnarna."
Jag kan inte annat än fascineras av denna besatthet. Kanske för att jag själv bär en ådra av besatthet i mitt inre. Timothy hade svåra alkohol- och drogproblem men fann sin mening med livet i vildmarken, bland grizzly-björnarna. Var kan jag finna min?
Plötsligt, mitt under filmen, kom jag att tänka på en bok som jag länge tänkt beställa. Jag beställde den nu. Den heter "Den fredlige krigarens väg", eller egentligen, "Way of the peaceful warrior". Den kan jag berätta mer om en annan dag.
Kan idag berätta om en hastig resa till Köpenhamn som genomfördes mest i brist på annat och delvis för att panta massor av ölflaskor och backar (5 backar). Det gick sådär. Pantmaskinen på ett ställe var sönder och på nästa tog de bara emot stora backar. Hem med tre igen således och köpte jag några öl? Nej - de billiga var slut! Och plötsligt blev allt jobbigt och alla höll på att hungra ihjäl så därför åkte vi snabbt tillbaka till lilla Sverige och åt en sen middag på Ikea. Drygt 100 kr för fyra personer. Hyfsat billigt i alla fall (om man bortser från resan t or till Danmark).
Jag har inte skrivit i min dagbok på några dagar. Det borde jag för jag har ganska mycket att säga.
Men, om ingen läser det kan man i och för sig undra till vilken nytta.
Grattis Alex, 10 år, du vann Höllviksspelen! Nästa år vinner David - kom ihåg att jag sagt det idag :-)
Grizzly-mannen, du äger min respekt! Trots att det inte finns så mycket kvar av dig. Du blev dödad och uppäten men ärligt talat, jag tror inte det gjorde dig så illa. Klart att det kändes att bli dödad men du dog bland vänner mitt i ditt livs mening!
Jag hedrar dig Timothy Treadwell.
tisdag 6 juli 2010
Långgrunt i Lomma och okryptisk, kryptisk tystnad.
Från Lomma kan man se ända till Lund. Det är inte jättelångt men det visar ändå att det är väldigt platt i Skåne. Jag har badat i Lomma idag. Det är väldigt, väldigt långgrunt i Lomma. Man kan gå nästan till Danmark.
Jag funderar på en sak.
Undrar om man kan skriva kryptiska meddelanden här. Som läses av någon. Fast om det är väldigt kryptiskt så kan ju inte någon tolka det som skrivs. Om inte denna någon är väldigt smart. Som jag. Nästan.
Jag tänkte på det idag när jag gick i Malmö. Inte så konstigt kanske eftersom jag var på Åhléns. Just på Åhléns är det lätt att få sådana tankar. Tankar på kryptiska meddelanden. Som troligen ingen läser. Ingen som förstår i alla fall.
Och för den delen får jag inte. Jag får inte skriva vare sig kryptiska eller okryptiska meddelanden. Jag måste vara helt tyst. Helt tyst skall jag vara.
Tyst.
Tyst.
Tyst.
Fast helt tyst är jag inte. Jag talar för mig själv. Utan att vara kryptisk. Det har blivit över 40 sidor. På 60 dagar. Det är inte mycket. Men det hjälper mig att vara tyst. 42 sidors tystnad skulle man kunna säga. Kanske blir det till slut en bok. En bok som heter 643 sidors tystnad!
Typ.
Den som läser den kommer troligen att undra varför den heter så. För innehållet är ganska talande. Inte så tyst således.
Jag får inte blogga heller.
Det är mycket jag inte får.
Fast nu när jag funderar på det så kanske jag inte måste vara tyst. Jag kanske får skriva både kryptiska och okryptiska meddelanden.
Jag kanske t om borde skriva massor av meddelanden.
Men i alla fall undrar jag om någon kan hitta sätt att skriva meddelanden till mig ifall någon tycker jag borde få det. Kryptiska eller okryptiska.
Nu skall jag vara tyst.
Jag funderar på en sak.
Undrar om man kan skriva kryptiska meddelanden här. Som läses av någon. Fast om det är väldigt kryptiskt så kan ju inte någon tolka det som skrivs. Om inte denna någon är väldigt smart. Som jag. Nästan.
Jag tänkte på det idag när jag gick i Malmö. Inte så konstigt kanske eftersom jag var på Åhléns. Just på Åhléns är det lätt att få sådana tankar. Tankar på kryptiska meddelanden. Som troligen ingen läser. Ingen som förstår i alla fall.
Och för den delen får jag inte. Jag får inte skriva vare sig kryptiska eller okryptiska meddelanden. Jag måste vara helt tyst. Helt tyst skall jag vara.
Tyst.
Tyst.
Tyst.
Fast helt tyst är jag inte. Jag talar för mig själv. Utan att vara kryptisk. Det har blivit över 40 sidor. På 60 dagar. Det är inte mycket. Men det hjälper mig att vara tyst. 42 sidors tystnad skulle man kunna säga. Kanske blir det till slut en bok. En bok som heter 643 sidors tystnad!
Typ.
Den som läser den kommer troligen att undra varför den heter så. För innehållet är ganska talande. Inte så tyst således.
Jag får inte blogga heller.
Det är mycket jag inte får.
Fast nu när jag funderar på det så kanske jag inte måste vara tyst. Jag kanske får skriva både kryptiska och okryptiska meddelanden.
Jag kanske t om borde skriva massor av meddelanden.
Men i alla fall undrar jag om någon kan hitta sätt att skriva meddelanden till mig ifall någon tycker jag borde få det. Kryptiska eller okryptiska.
Nu skall jag vara tyst.
fredag 2 juli 2010
Rättelse
Förresten skrev jag fel. Den långa Wimbledon-matchen slutade inte 80-78, den slutade 70-68. I femte och avgörande set. Inte fullt så lång med andra ord. Men likväl ett magiskt rekord som troligen aldrig blir slaget. Det kan vi nog räkna med.
Sveriges bästa plats
...ligger utan tvekan i Skåne. Kanske kan man säga att Skåne är Sveriges bästa plats. Inte hela Skåne kanske men många platser tillsammans. Lund, Malmö och framför allt Höllviken. Lund är inte mitt men Lund är bra. Mitt Malmö är bra och mitt Höllviken är bäst. I synnerhet när vädret är som nu.
Jag kom hit igår, torsdag, och idag har jag invigt sommarens grustennis på allvar. På världens goaste grusbanor. Höllvikens grusbanor. En hård serves avstånd från stranden. I morgon börjar Falsterbo Horse Show. Om en vecka börjar Höllviksspelen. Nostalgi. Göteborgs bästa 10-åring är med. Hoppas David slipper möta honom.
Jag tror mig ha hittat ett annat potentiellt smultronställe i Skåne; "Vildrosor och Höns - ekologiskt Gårdscafé och Bed and Breakfast". Smaka på namnet. Vildrosor och Höns... Låter hur mysigt som helst. Någon skulle jag vilja åka dit med. Jag skulle troligen åka via Malmö, Lund och sen vidare till Perstorp. Jag skulle stanna inte i Malmö men i Lund och sen i Perstorp. Jag skulle checka in på Vildrosor och Höns och sedan sträcka ut mig mellan nymanglade ekologiska lakan. Frukosten är troligen gudomlig. Kanske åker jag dit. Kanske inte. Kanske låter jag Vildrosor och Höns förbli bara en dröm. En tanke att snudda vid. När andan faller på.
På TV pågår ännu VM. Ghana möter Uruguay. 1-1, på väg mot straffar. Där vinner troligen Uruguay som redan fått visa sin styrka i straffläggning. Mot Japan.
Skåne, Malmö, Lund, Höllviken.
Det smakar.
Det värmer.
Och nu har jag semester. Äntligen semester. Tid att vila, tid att spela tennis, tid att inte jobba, tid att känna efter. Innan det är för sent.
Kan det bli för sent?
Troligen.
Jag har dödat en ekorre. Sorgligt men sant. Den sprang över Renvägen. I Sävedalen. Jag är en mördare. Men det var inte min vilja. Stackars lila fina ekorre. För den är det absolut för sent. Jag hoppas den hann leva. Den har ju levt, det vet jag. Men jag hoppas att den verkligen hann leva också. Kanske gör alla ekorrar det. Lever. Jag tror faktiskt de gör det. Ekorrar som lever alltså. De lever. Det är jag nästan helt säker på. Kanske skulle jag vara en ekorre. Fast inte just den ekorren helst. För den är död nu. Men inte begraven.
En märklig sak på Koi (hör ni - jag talar som en äkta skåning): de har inga vanliga bestick. Bara pinnar. Det stör inte mig men Tova fick problem idag. Hon är inte så van att äta med pinnar.
Koi, Fagans, Mello Yello, Moosehead, Steakhouse. Alla på Lilla Torg.
Domkyrkan i Lund. Klostergården. Lund, Lund, Lund, Lund.
Funderar förresten på att vara riktigt lyxig om/när båten säljs. En G-Wagen. De flesta skulle nog inte kalla det för lyx förstås. En bil som kan spolas invändigt med högtryckstvätt. Men de förstår inte. G-Wagen är mäktig. Den står för kärlek. Eller flykt från kärlek. Beror på hur man ser det och hur den används. För mig är det nog snarare besatthet. Jag är besatt av G-Wagen, Geländewagen. Världens mäktigaste terrängbil.
Nu skall jag vara tyst. Dags för straffar.
Heja Uruguay! David håller på Ghana. Han är lite knäpp. Han håller på GAIS dessutom så ni förstår ju att han inte är helt frisk.
Jag kom hit igår, torsdag, och idag har jag invigt sommarens grustennis på allvar. På världens goaste grusbanor. Höllvikens grusbanor. En hård serves avstånd från stranden. I morgon börjar Falsterbo Horse Show. Om en vecka börjar Höllviksspelen. Nostalgi. Göteborgs bästa 10-åring är med. Hoppas David slipper möta honom.
Jag tror mig ha hittat ett annat potentiellt smultronställe i Skåne; "Vildrosor och Höns - ekologiskt Gårdscafé och Bed and Breakfast". Smaka på namnet. Vildrosor och Höns... Låter hur mysigt som helst. Någon skulle jag vilja åka dit med. Jag skulle troligen åka via Malmö, Lund och sen vidare till Perstorp. Jag skulle stanna inte i Malmö men i Lund och sen i Perstorp. Jag skulle checka in på Vildrosor och Höns och sedan sträcka ut mig mellan nymanglade ekologiska lakan. Frukosten är troligen gudomlig. Kanske åker jag dit. Kanske inte. Kanske låter jag Vildrosor och Höns förbli bara en dröm. En tanke att snudda vid. När andan faller på.
På TV pågår ännu VM. Ghana möter Uruguay. 1-1, på väg mot straffar. Där vinner troligen Uruguay som redan fått visa sin styrka i straffläggning. Mot Japan.
Skåne, Malmö, Lund, Höllviken.
Det smakar.
Det värmer.
Och nu har jag semester. Äntligen semester. Tid att vila, tid att spela tennis, tid att inte jobba, tid att känna efter. Innan det är för sent.
Kan det bli för sent?
Troligen.
Jag har dödat en ekorre. Sorgligt men sant. Den sprang över Renvägen. I Sävedalen. Jag är en mördare. Men det var inte min vilja. Stackars lila fina ekorre. För den är det absolut för sent. Jag hoppas den hann leva. Den har ju levt, det vet jag. Men jag hoppas att den verkligen hann leva också. Kanske gör alla ekorrar det. Lever. Jag tror faktiskt de gör det. Ekorrar som lever alltså. De lever. Det är jag nästan helt säker på. Kanske skulle jag vara en ekorre. Fast inte just den ekorren helst. För den är död nu. Men inte begraven.
En märklig sak på Koi (hör ni - jag talar som en äkta skåning): de har inga vanliga bestick. Bara pinnar. Det stör inte mig men Tova fick problem idag. Hon är inte så van att äta med pinnar.
Koi, Fagans, Mello Yello, Moosehead, Steakhouse. Alla på Lilla Torg.
Domkyrkan i Lund. Klostergården. Lund, Lund, Lund, Lund.
Funderar förresten på att vara riktigt lyxig om/när båten säljs. En G-Wagen. De flesta skulle nog inte kalla det för lyx förstås. En bil som kan spolas invändigt med högtryckstvätt. Men de förstår inte. G-Wagen är mäktig. Den står för kärlek. Eller flykt från kärlek. Beror på hur man ser det och hur den används. För mig är det nog snarare besatthet. Jag är besatt av G-Wagen, Geländewagen. Världens mäktigaste terrängbil.
Nu skall jag vara tyst. Dags för straffar.
Heja Uruguay! David håller på Ghana. Han är lite knäpp. Han håller på GAIS dessutom så ni förstår ju att han inte är helt frisk.
torsdag 24 juni 2010
Midsommar
Minsann,
Midsommar, blomster, nubbe & sill, öl, och viss frustration. Men det är fredag i morgon, och ledigt, och det kan jag behöva. Vem behöver inte det förresten? Midsommar kanske egentligen borde firas på en ö. Typ, Värmdö. Undrar varför den egentligen heter Värmdö. Är det en uppvärmd ö? Värmd-ö? Troligen inte. Men den är mindre än Hisingen som inte känns lika gemytlig att fira midsommar på (jag har i och för sig aldrig varit på Värmdö men kommer troligen att vara där någon gång, det känner jag på mig!).
Midsommar brukar jag vara i Skåne. Långt ifrån Värmdö. Långt ifrån Hisingen. Eller, senaste åren på landet, som inte längre är vårt. Alhammar. Båten är kvar men kanske säljs snart till en som tillbringar halva året i Sverige och halva året i Spanien. Han vill ha en Buster. Varför inte?
Jag tänker inte bara vara förnuftig om eller rättare sagt när min Buster säljs. Jag tänker unna mig något också. Något onödigt. Något roligt. Något dyrt. Det lutar åt en Jeep Cherokee, eller möjligen en Land Rover Defender. Onödigt, roligt och dyrt. Perfekt med andra ord.
Nästa vecka bär det av till Skåne. Jobb först, sen semester med massor av tennis. Jag undrar om Maria får semester eller om hon bara får passa Malte. Men man passar inte sina barn, som tur är. Man bara är med dem. Men jag skall vara med Malte också. Lite. Mycket mer än vanligt. Men det är svårt att tillfredsställa alla. Tova, David, Maria och Malte. Någon hamnar alltid i kläm. Nästan. Men jag nästan lovar att vara snäll. Som en ko. Sommaren får inte bara handla om barn och tennis. Den måste få handla om mer än så. Den måste...innehålla något bra. Även om tennis och barn är bra så räcker det inte för att bygga en...skyskrapa. Har jag sagt att jag skall till New York i höst. Nä, just det, det har jag inte sagt. Jag skall till New York en torsdag i september. Torsdag till tisdag. Med vännerna på...jobbet. Det blir säkert kul. Har inga större förväntningar men visst blir det kul. New York. Känns mäktigt, stort och långt borta.
Danmark är på väg att få stryk mot Japan i VM. Suck. Jag hade förhoppningar. Dansken hade förhoppningar. Som spricker nu.
Grattis Japan. Good bye Danmark.
Jag är sugen på snus. Bra eller dåligt? Mindre bra va? Jag får nog sluta dricka vin. Ostbågar i all ära men vin och snus är en allt för bra kombination.
I morgon midsommar som sagt. Glad midsommar alla på Värmdö. Glad midsommar alla på Hisingen och framför allt; glad midsommar alla ni som befinner er söder om Hallandsåsen. Och just det, idag har skrivits idrottshistoria. Tennishistoria. Världens genom tiderna längsta tennismatch är avslutad. Över 11 timmar!
80-78 i femte och avgörande set!
Allvarligt talat. 80-78. 11 timmar. Till råga på allt var domaren svensk!
Vilken match. Nu får Björn Hellberg något att prata om och lägga till i sitt absurda minne. Han är troligen där. I Wimbledon. Kanske kommer jag dit någon gång. Börjar i år med Båstad. Skall dit med T + D och hoppas få se en match med Söderling i form.
Glad midsommar alla!
Midsommar, blomster, nubbe & sill, öl, och viss frustration. Men det är fredag i morgon, och ledigt, och det kan jag behöva. Vem behöver inte det förresten? Midsommar kanske egentligen borde firas på en ö. Typ, Värmdö. Undrar varför den egentligen heter Värmdö. Är det en uppvärmd ö? Värmd-ö? Troligen inte. Men den är mindre än Hisingen som inte känns lika gemytlig att fira midsommar på (jag har i och för sig aldrig varit på Värmdö men kommer troligen att vara där någon gång, det känner jag på mig!).
Midsommar brukar jag vara i Skåne. Långt ifrån Värmdö. Långt ifrån Hisingen. Eller, senaste åren på landet, som inte längre är vårt. Alhammar. Båten är kvar men kanske säljs snart till en som tillbringar halva året i Sverige och halva året i Spanien. Han vill ha en Buster. Varför inte?
Jag tänker inte bara vara förnuftig om eller rättare sagt när min Buster säljs. Jag tänker unna mig något också. Något onödigt. Något roligt. Något dyrt. Det lutar åt en Jeep Cherokee, eller möjligen en Land Rover Defender. Onödigt, roligt och dyrt. Perfekt med andra ord.
Nästa vecka bär det av till Skåne. Jobb först, sen semester med massor av tennis. Jag undrar om Maria får semester eller om hon bara får passa Malte. Men man passar inte sina barn, som tur är. Man bara är med dem. Men jag skall vara med Malte också. Lite. Mycket mer än vanligt. Men det är svårt att tillfredsställa alla. Tova, David, Maria och Malte. Någon hamnar alltid i kläm. Nästan. Men jag nästan lovar att vara snäll. Som en ko. Sommaren får inte bara handla om barn och tennis. Den måste få handla om mer än så. Den måste...innehålla något bra. Även om tennis och barn är bra så räcker det inte för att bygga en...skyskrapa. Har jag sagt att jag skall till New York i höst. Nä, just det, det har jag inte sagt. Jag skall till New York en torsdag i september. Torsdag till tisdag. Med vännerna på...jobbet. Det blir säkert kul. Har inga större förväntningar men visst blir det kul. New York. Känns mäktigt, stort och långt borta.
Danmark är på väg att få stryk mot Japan i VM. Suck. Jag hade förhoppningar. Dansken hade förhoppningar. Som spricker nu.
Grattis Japan. Good bye Danmark.
Jag är sugen på snus. Bra eller dåligt? Mindre bra va? Jag får nog sluta dricka vin. Ostbågar i all ära men vin och snus är en allt för bra kombination.
I morgon midsommar som sagt. Glad midsommar alla på Värmdö. Glad midsommar alla på Hisingen och framför allt; glad midsommar alla ni som befinner er söder om Hallandsåsen. Och just det, idag har skrivits idrottshistoria. Tennishistoria. Världens genom tiderna längsta tennismatch är avslutad. Över 11 timmar!
80-78 i femte och avgörande set!
Allvarligt talat. 80-78. 11 timmar. Till råga på allt var domaren svensk!
Vilken match. Nu får Björn Hellberg något att prata om och lägga till i sitt absurda minne. Han är troligen där. I Wimbledon. Kanske kommer jag dit någon gång. Börjar i år med Båstad. Skall dit med T + D och hoppas få se en match med Söderling i form.
Glad midsommar alla!
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)
