08.08 varje dag

Jag tänker ofta på det. 08.08, varje dag. Då tänker jag på det. Att klockan då är 08.08. Som ni förstår tänker jag mycket. Jag sover mycket mindre än vad jag tänker. Fast det gör väl alla? Vore nästan konstigt annars. Jag täker att något fanns som inte finns. Men 08.08 kommer alltid att finnas. Ofta sitter jag i bilen då. Inte alltid men ofta. Jag är ganska tidsinställd. Man blir lätt det när man skall lämna barn i skolan, eller på dagis för den delen. Det är ganska mycket som har funnits men inte finns. Som skulle kunna finnas. Eller egentligen finns men ändå inte. Vet ni att man kan pausa livet? Det är ganska vanligt. Min hjärna har ingen pausknapp. Det är därför den har svårt att komma till ro.

Jag blev förnedrad idag. På tennisbanan. I första set höll jag jämna steg med min vän BB. Inte Björn Borg men idag med spelstandard i klass med honom. I andra set fick jag inte ett game. Kul, jättekul. Sen ville han ändå fortsätta spela. Vad tror han? Och till råga på allt skrattade min dotter åt mig efteråt. Hon trodde såklart att pappa var bättre än honom.

Inte så konstigt att man nu saknar all inspiration. Tänkte annars bjuda på lite seriös lyrik och prosa. Om inte det är samma sak. Vad vet jag, en icke-skolad skald. Men ok, låt mig damma av något riktigt gammalt. Vänta.

Vad är du rädd för?

Min gosse du skall inte dö
Du skall heller inte lida
Gossen min, till våran sjö
skall du och jag tillsammans rida

Min gosse nu är det dags
att sluta för dig själv ljuga
Men se, vak av regnbågslax
Hoppas den gillar din röda fluga

Min gosse vad är du rädd för?
------
och en som inte är fullt lika gammal...men snudd på

Jag lovar att bjuda på lite nyare alster, men då krävs en seger i tennis. Håll tummarna

Vinter blir vår och tankar blir känslor (en dikt om först inget och sen allt)

Snö, slask, blommor och bin
Sex, snusk kvinnor och vin
Målar en tavla utan motiv
till en kvinna som finns
endast i fantasin

Det är vinter
som du förstår
det är kallt och jävligt
så det förslår

Men jag tröstar min själ
med kvinnor utan stil
och slitna kroppar
som borde få vila

Jag finner dock
att trösten är klen
för min längtan är stark
efter mer än de ger

Jag åker i drömmen
till annan stad
men vaknar och varnas
jag vet vart det leder

Jag valde att tänka
och inte att känna
men tanken förträngs
för som längtan är känslan

Jag saknar och längtar
jag väntar och hoppas
jag vill och jag måste
jag tänker och känner

Vintern är borta nu
den fanns bara i tanken