onsdag 3 februari 2010

Jag som coach

En dag full av möten. Kundmöte, internt (långt) möte med budget, prognoser och beslut. Sedan kundmöte igen, eller snarare partner-/nätverksmöte. Med en entreprenör och IT-miljonär. Han hade en annan klocka idag än vid vårt förra möte. Antar att han aldrig har klockförbud. Han berättade att de nu startat upp sin nya "inkubator" och tagit in tre st. bolag på kort tid. De visade redan svarta siffror och kunde ta ut en marknadsmässig lön. Han skulle dock inte ta ut någon lön eftersom han inte behövde det. Troligen aldrig aktuellt med klockförbud med andra ord.

Ibland är det frustrerande att ha det jobbet jag har. Ett jobb som bygger på relationer, relationer och relationer! Önskar ibland att jag jobbade med "döda ting". Jag tänker mig då inte en roll som begravningsentreprenör. Undrar egentligen varför det heter begravningsentreprenör? Ser föga likhet mellan den entreprenör jag träffade idag och en begravningsentreprenör. Hur driftiga kan de vara?

Grannen (halva familjen) som varit i Thailand är hemma igen. Pojken - som är bäst i familjen på att älska lax - berättade att han nu varit borta i 4 månader.

"Oj då", sa vi,
"Är det inte 2 veckor"?
"Nej, sa han"
"Jag har varit borta 4 månader".

Barn har en annan tidsuppfattning än oss vuxna - helt klart:-)

Jag önskar jag fick vara i Thailand i fyra månader. Det skulle vara fantastiskt skönt.

Idag fick jag helt oförberedd agera "coach" vilket var ganska märkligt. Jag går nämligen själv med tanken att faktiskt träffa en professionell coach. Och plötsligt blir jag själv coach. Det är en del i jobbet kan man säga. Men plötsligt var det mindre jobb och mer privat. Vi kom inte så långt. Men jag sa att vi verkar vara två som behöver en coach. I och för sig tror jag att alla behöver en coach. Inom idrotten framstår coachen som självklar! Kanske tycker många att idrotten är viktigare än livet. Varför skulle man annars så självklart låta alla ha en coach där och inte i livet.

Jag tror jag skulle kunna vara en bra coach. I alla fall för vissa. Andra orkar jag tyvärr inte lyssna på. Då blir man märkligt nog en väldigt dålig coach.

I jobbet är allt plötsligt väldigt "uppåt". Vi kommer med stor säkerhet göra vår absolut bästa månad någonsin i företagets historia. Sedan starten 2001, för nästan exakt nio år sedan. Den bästa månaden någonsin av 9 X 12, dvs 108 månader. Det betyder att vi i februari gör en vinst på över 800 000 kronor, kanske t om 1 Mkr. Tyvärr är inte alla månader lika bra men på helåret, i år, är det dags att visa riktigt bra siffror. Siffror är viktiga i det moderna livet. Jag tror att siffror är mindre viktiga i Thailand. Kanske därför grannpojken trodde han varit borta i 4 månader istället för 2 veckor.

Nu börjar jag på fullaste allvar att misströsa vad avser den ändlösa upphandling dock. Den hör också till jobbet och den känns verkligen inte "uppåt". Kanske kan vi skippa den kunden och fokusera på annat. En dikt kanske :-)

En helt spontan här och nu? Ok, vänta ett slag...

Spontan dikt

snö i drivor
gamla skivor
Russ Ballard
Roger Waters

cirklar
nötter
pussel
kärlek

kokos
fiskar
pengar
guadeloupe

utvecklingssamtal
taprirunge
scania
ord

allt är bara som vanligt

/Godnatt

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar