Glömde berätta, igår, om mötet med den underbare säljaren av trädgårdsmöbler. Han hade svar på NOLL frågor av cirka TIO. Det gjorde inte så mycket för han hade en rätt skön stil även om hans piercing, kedjor och hängande jeans nog skrämde bort många av de få kunder som kom in i butiken. Inte oss. Nästan tvärtom, vi bänkade oss i fåtöljer och provsatt. Anmärkte på höga bord och låga stolar (hur fan skall man kunna sitta där och äta). Maria blev trött och ville sova lite, men det gjorde hon såklart inte. Undrar så här iefterhand om detta var tröttheten före kräkandet.
Vi frågade säljaren om ett av borden. Hur står sig detta mot repor av barns ivriga händer och knivar och leksaker?
"Det är nog ingen fara" svarar killen. "Bordet är ju av teak, så det är bra kvalitet"
Problemet var att bordet var gjort av återvunnen aluminium, helsvart till färgen, riktigt coolt faktiskt. Väldigt långt ifrån teak med andra ord. Vi slutade sen att fråga så mycket. Han hänvisade till sin chef som inte var där. Frågade om vi kände honom eftersom han också bodde i Sävedalen. Det gjorde vi inte :-)
Som sagt, sen började kräkandet - för Maria. Jag har mått som en urvattnad död grävling eller som en gravid Jak, hela dagen. Men ännu inte kräkts. Nu känner jag mig bara trött. M & M mår bättre. Långt ifrån bra men bättre. Farfar har varit här med blåbärssoppa och bananer.
Och de jälva små plyschundarna har väckt Malte när han sov så gott på altanen. En vacker dag kommer jag att YX..... dem! Just det...yxmörda!
Nu dags att lägga sig igen. Hoppas få en bättre natt vilket inte är svårt. Undrar hur det gick för GAIS förresten. Hoffa var där med sportjournalisten. Sportjournalisten var inte där i egenskap av sportjournalist, tror jag inte. Undrar vad han då gjorde där. Han är ju tack och lov blåvit i sin själ. Jag känner på mig att de vann. Imorgon vet jag.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar