Jag kanske överdrev lite - jag erkänner

Det är sällan min fru gråter. Idag gjorde hon det.

Hon hade lite mindre fördomar än jag. Hon grät efter sitt "fältbesök" ikväll, där hon med egna ögon ville skåda Maltes dagismiljö.

Malte älskar i och för sig bilar, så motorvägens brus lär locka till livliga fantasier om alla fordon som passerar ljudligt förbi. Gräs har vi dessutom på tomten (mest ogräs i och för sig). Jag vet också att maskrosor faktiskt brukar tränga igenom både asfalt och betong så det är inte heller så mycket att hänga upp sig på. Det fanns en rutschkana också och en pizzeria bara 50 meter bort. Det är ju faktiskt inte heller så dumt.

Sen vet jag att i höghusen bor ganska många vanliga människor. Inte jättemånga men några stycken. Alla knarkar inte faktiskt. Och några är svenskar.

Så visst överdrev jag kraftfullt.

Men löftet står fast. Du slipper slummen, Malte.

Pappa lovar!